Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Studentliv. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTLIV
Av biskop YNGVE BRILIOTH
SjUNGOM studentens lyckliga dar...» Det sägs om en rektor i
en sydsvensk stad, att det han finner svårast att fördra i sin
gärning är tjutet efter studentexamen. Nog kunna de kakofonier, som
vid dylika tillfällen gälla som sång, också för andra medborgare
vara nog så prövosamma. Men för en och annan ligger kanske
det prövosamma på ett annat plan än det musikaliska: ban finner
ordens innehåll svårsmält och osannfärdigt.
Romantiken kring studentexamen lär med hjälp av kungliga
kommitterade vara ställd på avskrivning. Om de lyckas i sitt
uppsåt, får framtiden utvisa. Här är avsikten icke att undersöka
studentexamens berättigande, utan att försöka att ge ett bidrag
till kännedomen om verkligheten i den svenske studentens liv av
i dag, den verklighet, som också alltjämt är fördold av en del
diskutabel romantik. Det kan måhända tillåtas en akademiker,
som just avslutat en akademisk bana, vilken normalt skulle ha
fortsatt under ännu nära två årtionden, att sammanfatta sin
erfarenhet av den svenske studentens liv och villkor, en erfarenhet, som
vunnits under tre årtiondens universitetsliv, i några kritiska
anmärkningar. Men innan kritiken tar till orda, måste den föregås
av ett ord av erkännande och tacksamhet, När jag ser tillbaka
på den rad av akademiska fäder, som jag lärt känna som lärare,
alltifrån den humanistiska sektionen i Uppsala vid slutet av
seklets första årtionde, eller senare som äldre kolleger, framstår för
mig en rad av forskare och lärde, inför vilken var och en måste
böja sig med obetingad respekt. Som anstalter för vetenskaplig
forskning och undervisning stå de svenska universiteten icke
tillbaka för några främmande lärosäten. Det arbete, som vid dem
utföres, är ytterst aktningsbjudande, särskilt om det jämföres med
institutioner, som äro dem ofantligt överlägsna med hänsyn till
antalet av lärare och studenter, och ännu mer i fråga om
ekonomiska resurser. Men den kritik, jag skulle vilja framföra, kunde
måhända sammanfattas i den förebråelsen, att våra universitet
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
