- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
245

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Studentliv. Av Yngve Brilioth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Studentliv

upplysning ocli det stillsamma kamratlivets fortrolighet. För de
allra flesta är högtidens, den stegrade livsglädjens, den frejdiga
optimismens dagar blott alltför fåtaliga. Det mörka spöket i alltför
mångas liv är det ekonomiska bekymret och framtidens ovisshet.
Någon enstaka gång kan det hetsa sitt offer till att söka glömska
i måttlöst överdåd. Då lura förförarne — den lilla skara av
asociala individer, ofta med lastens märke, vilka endast
studentmössan skyddar för att falla under kategorien lösdrivare, och som
universiteten sakna medel att göra sig kvitt.

Min första förebråelse mot de svenska universitetens ledning —■
den riktar sig mer mot en tradition och ett system än mot några
enskilda — är, att den för omsorgen om forskningens höga
föremål glömt att tänka på studentens vardag. Eller med andra ord:
den har för det rent vetenskapligk intresset glömt sitt ansvar
för ungdomens allsidiga fostran. Då den gör gällande, att detta
icke varit dess uppgift, måste detta betecknas som en undanflykt.
Ingen mänsklig verksamhet, som kring sig samlar stora skaror
av landets bästa ungdom, kan undandra sig ansvaret för denna
ungdoms andliga och materiella välfärd. Det ges ett svar, som
icke kan lika lätt avvisas: att medlen saknas. Men har man visat
tillräcklig angelägenhet att påminna myndigheter och enskilda om
behovet? Den djupaste orsaken ligger väl i den ensidiga
överskattning av det rent teoretiska livet, som måhända är oskiljaktig
från vetenskapsmannens verksamhet.

Satsen o in universitets bristande omvårdnad kunde
exemplifieras på tre områden: disciplinens, den ekonomiska omvårdnadens
och den elementära handledningens.

Den akademiska jurisdiktionen hör det förgångna till. En
disciplinär myndighet utövas väl av universitetsmyndigheterna, men
den träder i funktion så gott som endast i extrema fall, då
möjligheten till en fostrande tukt ofta redan försuttits. En
övervakande tillsyn över studenternas leverne saknar den akademiska
överheten, representerad av rektor och det mindre konsistoriet,
nästan belt möjlighet att utöva. Den har med tiden blivit så gott
som helt främmande för tanken, att något dylikt skäligen kunde
begäras av densamma. Den tillsyn, som faktiskt förekommer,
utövas av studentnationerna. Det är betecknande, att dessa till sitt
ursprung äro studenternas egen skapelse, till en början motarbetad
och slutligen motvilligt erkänd och reglerad av de akademiska
fäderna. Det är också tydligt, att det övervakande, som kan ske

245

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free