Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Skånskt sjuttonhundratal. Av Krister Hanell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krister Hanell
Det gamla danska Skåne
var alltså tillintetgjort eller
lamslaget, och man får inte
glömma detta vid
bedömandet av den snabba och
fullständiga försvenskningen.
Man har knappast
möjlighet att göra motstånd, även
om man på sina håll hade
lust. Försvenskningen drevs
också inte bara med nit
utan också med smidighet
och skicklighet. Vad män
sådana som biskop Knut
Hahn och
generalguvernörerna Rutger von
Ascheberg och Magnus Stenbock
härvidlag betytt, torde
svårligen kunna skattas högt
nog. Redan 1688 hade Skåne
efter framställningar från prästerskapet fått ett universitet i
Lund, och för allmogen medförde genomförandet av den kyrkliga
uniformiteten icke endast att den lärde sig förstå svenska; den
lärde sig också för första gången att läsa i bok.
Den nya provinsen utövade naturligt nog också en stark
dragningskraft pä uppsvenskarna. De kommo som ämbetsmän, som
präster och som jordägare. Ämbetsmännen voro givetvis överlag
svenskar. Vid 1700-talets ingång var prästerskapet till mycket stor
del svenskt, och även största delen av de gamla skånska
adelsgodsen hade kommit i svenska händer. Det var en tacksam
uppgift, denna nya svenska överklass fick sig förelagd, att göra Skåne
svenskt genom att bygga upp ruinerna igen, och den var lycklig
nog att få utföra denna sin uppgift utan att störas av krig.
Skånes krigshistoria upphör med Magnus Stenbocks seger vid
Hälsingborg 1710; därefter har denna gamla krigsskådeplats fått
njuta av en oavbruten fred.
Uppbyggnadsarbetet märktes först på herrgårdarna, De nya
ägarna satte mångenstädes genast igång med restaurationer, så
grevinnan Maria Sophia De la Gardie på Krapperup och
riksamiralen Gustaf Otto Stenbock på Vegeholm. Men det var dock
272
Lundabiskopen Knut Hahn (f. 1633, d. 1687".
Efter foto av orig\ i Lunds univ.-bibl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
