Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Privatvetenskap i moral. Kritiska reflexioner i anledning av en moralpristävling. Av Martin Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
är dock något belt annat. Om förf. tänkte sig in i vad det egentligen
skulle innebära att lia absolut herravälde, att vara suverän, kanske
lian skulle komma till den uppfattningen, att man icke hade någon
vilja alis! Jag kan hänvisa förf. till Spinoza.
Lika absurd är förf:s kritik av den psykologisk-sociologiska
moralteorien. När denna vetenskap utdömer etiken såsom en samling
fördomar, säger förf. varnande till vetenskapen: må du själv komma
ihåg, att du är en samling fördomar, som haft turen att segra ocli
besätta lärostolarna vid universiteten!
Hur beroende förf. tycks vara av sina känslor, framgår till evidens
i lians lustiga kritik av Westermarck. När denne säger, att
moralomdömet ej kan vara objektivt, enär det är grundat på känslor,
svarar förf. bl. a., att även »logiska omdömen» vila på känsla, på »logisk
känsla». — Onekligen intressant! Men förf. synes förväxla den känsla
av lust eller olust, som ofta följer på en logisk resp. ologisk
uppfattning, med den känsla, som primärt är förhanden vid
värdeföreställningen och förlänar densamma själva dess värdekaraktär. Förf.
kan väl ändock icke på allvar mena, att det t. ex. är lustkänslan, som
skänker det logiska omdömet dess specifikt logiska karaktär?
Förf:s kritik slutligen av Hägerström visar, att ban icke förstått
innebörden av dennes filosofi. Förf. menar, att om man i likhet med
Hägerström och dennes lärjungar påstår, att det icke finnes en
objektiv moral och att alla handlingar därför äro lika goda, så
följer därav logiskt maximen, att allt är tillåtet oeh att samvetet
bedrar oss och därför bör nedtystas. — Både premiss och slutsats lios
förf. äro felaktiga. Hägerström anser, att värdeomdömet icke är ett
omdöme och därmed icke ger uttryck åt något verkligt. Alltså kan
det icke uttrycka, att det verkligen är så, att alla handlingar äro lika
goda. Förf. har visserligen rätt i att ur sofismen »allt är lika gott»
följer den moralnihilistiska maximen, att allt är tillåtet. Men tesen
är icke Hägerströms. Därmed är också sagt, att förf:s ord om ett
bedrägligt samvete i detta sammanhang är meningslöst.
Hägerströms tes, att det icke finnes en vetenskapligt bevisbar moral
har ofta blivit grovt misstolkad. Man tycks nämligen hysa den
uppfattningen, att om det egna s. k. moraliska omdömet icke är sant, så
kommer allt vad moral heter i upplösning. Men må vi då fråga oss
följande: skulle jag verkligen icke känna makten av ofrånkomliga
inre bud oberoende av tanken på deras sanning! Skulle jag icke
tillika kunna ställa moraliska krav på andra för att därmed,
oberoende av frågan om kravets sanning, väcka till liv inre imperativer?
Kan jag icke befalla en hund utan att anse befallningen själv som ett
sant omdöme?
När vi uppställa moralbud, rör det sig i själva verket helt allmänt
om betingelsen för den enskildes liv. Denne kan icke leva utan att
på något sätt erfara makten av inifrån kommande, ovillkorligt
framträdande bud. Men om rasegenskaper eller nedärvd kultur eller
påverkan av en egenartad social miljö liar skapat moraliska lagar,
som skilja sig från ens egna, då blir förväxlingen av ett biul med
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
