Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 26 april 1938 - Kring Vita Huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
blygsamt inflytande, trots att hennes verksamhetsfält är
arbetsmini-steriet, som ju står i uppmärksamhetens centrum. Ali
emancipation till trots ha de amerikanska kvinnorna ej nått någon verkligt
betydande ställning i politiken, och Miss Perkins befordrades nog främst
därför att Roosevelt i hennes person förhärligade sin egen politik
som guvernör i staten New York, där hon förestått samma
departement. Många av de frågor som bort höra dit ha i stället handlagts
av inrikesministern Harold L. Ickes, säkert en av regeringens mest
betydande medlemmar. Han är sextiofyra år, har fått sin akademiska
utbildning och i flera årtionden varit advokat och kommunalpolitiker
i Chicago samt därvid — med ringa framgång — kämpat för den
politiska renligheten. Officiellt var han i Chicago republikan, ehuru av
föga ortodox typ. Som minister tillhör ban den radikala flygeln och
bekämpar i tal och handling företagarvärldens strävanden i
politiken. På sistone har hans stjärna dock något fördunklats av en yngre
radikal jurist, Robert H. Jackson, som innehar den sakligt
betydelsefulla ehuru formellt blygsamma posten som »Assistant Attorney
General» för trustärenden. Både Ickes och Jackson väckte i början av
detta år stor uppmärksamhet genom sina våldsamma uttalanden mot
storföretagen.
Vid sidan av Ickes har jordbruksministern Henry A. Wallace
nämnts som Roosevelts egen kandidat. Han är relativt ung, blott
femtio, och den bana som förde honom till unionens regering var icke
särdeles händelserik. Efter en kort universitetsutbildning i
hemstaten Iowa startade han en jordbrukstidning och vann som redaktör
och författare i jordbruksfrågor ett stort anseende, varav Roosevelt
drog nytta när han bildade sitt kabinett. Sedan dess har han varit
Förenta Staternas Per Edvin Sköld och skickligt använt
jordbrukspolitiken som hävstång i socialiseringssyfte. Varken den bittra och
ofta hånfulla offentliga kritiken eller Högsta Domstolens skepsis
inför hans grundlagstolkning ha avskräckt honom från hans
konsekventa strävan i riktning mot ökad statskontroll. Visserligen saknar
han erfarenhet utanför jordbruksfrågornas område, men fem års
manövrer med senatorer och kongressmän i dessa ömtåliga
angelägenheter ha givit honom bättre insikter i unionspolitikens
irrgångssalong än han kunnat få i något annat departement.
Tidigare ha presidenterna i allmänhet rekryterats från staternas
guvernörsstolar snarare än från företrädarens kabinett. Med New
Deal har ramen för staternas verksamhet blivit ganska trång, men
det hindrar ej, att en verkligt betydande man alltjämt har chansen
att gå denna kungsväg till presidenturen. Någon riktigt övertygande
kandidat av sådan typ finnes dock knappast ännu. Guvernör Herbert
Lehman i staten New York är helt säkert villig att även
fortsättningsvis följa Roosevelt i spåren, och förre guvernör Earle i Pennsylvania
har liknande ambitioner, men deras insatser hittills skvallra mera
om anpassningsförmåga än om politisk begåvning. Men
radikalismen har andra strängar på sin båge. Senator Robert La Follette
från Wisconsin, äldre son till den progressive presidentkandidaten
•296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
