Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 26 april 1938 - När Litauen måste falla undan för Polen (Vilnafrågan) - Donauflickans bröllop. Av Gunnar Th:son Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
normala förbindelser — skulle accepteras inom 48 timmar. Enligt
sista punkten »kan förslaget icke bli föremål för diskussion vare sig
i form eller sak; det gäller en proposition no varietur. Underlåtenhet
att svara eller framställandet av kompletteringar eller reservationer
av vilket slag de vara må, betraktas av polska regeringen som ett
avslag. I sådant fall ämnar polska regeringen med egna medel
tillgodose sina rättmätiga intressen.» Härtill fogades ett formulär till
svar, som Litauen skulle fylla i och underskriva.
Utgången var tydligen given. Utan stöd av någon stormakt hade
Litauen ingen tanke på väpnat motstånd. Anmärkningsvärt är, att
icke under hela krisen några betydande litauiska
truppsammandragningar gjordes vid gränsen. Regeringen gjorde allt för att hålla
krigsivern tillbaka och kunde ej ta i bruk de otaliga yttringar av
kampberedskap, som inströmmade från olika organisationer. Någon hjälp
utöver vad vänligt sinnade stormakter redan givit i form av
påtryckning i Warszawa kunde icke erhållas. Det är ovisst, om
uteblivandet av hjälp från Sovjet verkligen kom som en fullständig
överraskning för den litauiska statsledningen. En viss litauisk
orientering mot Sovjet kan ej förnekas, men Polen har måttlöst överdrivit
dess omfattning i syfte att ge den polska aktionen sken av att i
första hand vara riktad mot det befintliga bolsjevikiska inflytandet
i denna del av Europa. I den utländska pressen vann denna Polens
uppfattning spridning, och även en känd svensk landsortstidning
trodde sig kunna meddela, att numera hade krigskolan i Kaunas
stängts, då alla officersaspiranter fingo sin utbildning i Sovjet!
Det torde vara skäl att understryka att Yilnafrågan i och med den
gjorda överenskommelsen icke fått sin lösning. Ännu är den väldiga
Vilnaorganisationen verksam i Litauen, och regeringen har officiellt
tillkännagivit, att den icke uppgivit sina anspråk på området. Det
är endast det hittillsvarande passiva motståndet, som Polens
ultimatum brutit ned. Det är icke heller anledning att vänta alltför stora
resultat av de öppnade förbindelserna. I Polen förbyttes den
hatfulla stämningen på en enda natt till de hjärtligaste manifestationer
av de vänskapliga känslor, man påstod sig innerst inne ha hyst för
det lilla broderfolket. Detta våldsamma omslag har verkat något
förbryllande på litauerna, som icke kunna undgå att finna Polens
metoder att skapa eller rättare sagt framkommendera vänskapliga
känslor något egendomliga.
Det stortyska valet fick väntat resultat. Enligt
pressens meddelanden lia i det egentliga Tyskland av
44,148,169 röstberättigade 43,946,423 begagnat sin rösträtt; 43,453,278
ja-sedlar, 425,845 nej-sedlar och 67,300 ogiltiga sedlar avgåvos. I
Österrike, där röstdeltagandet var ungefär lika maximalt, ha av 4,284,795
röstande 4,273,884 röstat ja. Procentsiffrorna ja-röster voro i
Tyskland 99,03 och i Österrike 99,75. Var detta förvånande? Knappast.
Möjligen kan det ha förvånat att österrikarnas ja-röster
procentuellt voro talrikare än rikstyskarnas. Med praktiskt taget 100-pro-
•303
Donauflickans
bröllop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
