Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 26 april 1938 - Donauflickans bröllop. Av Gunnar Th:son Pihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
centig enhällighet, med kompakt förtröstan om framtiden godkände
de den av Hitler genomförda föreningen av de två tyska rikena. De
cirka 11,000 nej-rösterna och de 5,000 ogiltiga bevisa ingenting om
österrikisk opposition mot nazismen, de bevisa framför allt
ingenting om opposition mot den stortyska tanken. Men man kan vila
ögonen en stund på dessa sporadiska, tragiska, meningslösa nej,
när man inte längre förmår betrakta förbimarschen av miljoner och
åter miljoner ja.
Undret fullbordades. I denna historiska söndagsnatt, den 10 april
1938, kunde Hitler uttala ord som inte voro befallande och manande,
inte fulla av trots, men fulla av tacksamhet och rörelse:
— Detta är min stoltaste stund. Jag är lycklig!
Han stod den natten på sitt livs höjdpunkt. Som österrikare, som
tysk, som stortysk. Han stod på berget, såg ut över landet och hade
vissheten: allt detta är mitt. Mitt tyska rike, min förverkligade dröm,
min gärning!
En sällsam bild -— denne ensamme man som kom ur den grå
massan, okänd och till synes obetydlig, som reste sig och spejade mot
bergets topp, som kallade på två folk så enträget, så obetvingligt
att de med förenade krafter lyfte honom till toppen...
Ehuru flitiga utländska iakttagare gjorde upprepade men
misslyckade försök att under valsöndagen finna vad de ville:
påtryckning, påverkan, inskränkt eller obefintlig handlingsfrihet hos
väljarna, ropa naturligtvis nazismens internationella kritiker alltjämt
att valet icke var något val. Lägger man huvudvikten vid att
parlamentarismen avskaffats i Tyskland, är denna uppfattning riktig.
Men ingen tidigare folkomröstning under Hitlerregimen torde ha
givit ett så exakt uttryck för väljarnas åsikt som denna.
Någon osäkerhet om resultatet fanns i själva verket aldrig hos
Tredje rikets ledande män; endast graden av framgång kunde
föranleda en viss tveksamhet. Därför den intensiva valpropagandan.
Därför ansträngningarna att övertyga de negativa och ljumma.
Överhuvud hade valkampanjen och valhandlingen inrikespolitiskt
uppgiften att ge folket ny tillförsikt, handlingskraft och framåtanda,
ny tro på regimens oavlåtliga positiva verksamhet. Vad betydde f. ö.
inte själva faktum att Tyskland med sig definitivt införlivat sin
»Ostmark»? Ett större Tyskland, Stortyskland — nationens fantasi
fick nytt stoff!
Utrikespolitiskt avsågs med valet en annan effekt. Det skulle
verka som en stor parad, i dubbel mening. En parad mellan
hakkorsfanor av eniga stortyska människor. En parad mot dem som sökte
göra gällande att Österrike, det feminina, våldtagits av Tyskland,
det maskulina.
Hon, Donauflickan, skulle efter den avgörande händelsen i sitt liv,
mötet med mannen, högljutt intyga, att den beundran lion kände för
sin make icke minskades av den omständigheten, att ban med manlig
— i grund och botten inte oklädsam — brutalitet tvingat sig fram
till sin brud, innan förhållandet välsignats.
•304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
