Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska brigaden och Tammerfors. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Svenska Brigaden ocli Tammerfors
skedde med en offensivkraft, en spänstighet ntan ali tvekan och
ett lugn hos den enskilde mitt i anfallets stormvind, som bröto
väg med oemotståndlig styrka. Vi äro stormtrupp! Fram emot
staden! Den uteblivna kontakten med v. Bonsdorff och Malmberg
kom sålunda ej att hejda Brigadens framryckning — såsom den
måhända egentligen borde ha gjort. Resultatet av den
medryckande svenska framstöten torde emellertid ur stridens
synpunkt lia varit mycket gynnsam. I en handvändning rensades
hela skogen fram till hippodromen och tegelbruken. Bajonetterna
på! En gård stormades strax öster om hippodromen. Försvararna
fly. — Bennicli Björkman och högra kompanit (Wickström) stå
vid hippodromen; det vänstra under kapten L. V. Runeberg fattar
posto i tegelbruket vid foten av Kalevankangas och når
förbindelse med v. Bonsdorff. En pluton av högra flygeln stormade ut
på hippodromen och möttes av rasande eld från de röda på
åsen i söder, på Kalavankangas — tvärtemot uppgifterna i vår
orientering.
Allt var tillfälligt i denna här — utom modet. Det hör till dess
karakteristik. Brigadens egen sjukvård var improviserad, tills vi
efter Tammerfors fingo utmärkta, uppburna läkare från Sverige.
Det märktes i denna stund — trots verkligt dödsföraktande
plikttrohet hos några av våra sjukvårdare. Men värre var, att — till
exempel -— Brigaden icke fått sitt kulsprutematerial i ordning,
när den sattes in i striden. Hade vår präktiga kulsprutetrupp haft
detta, kunde denna framstöt ha fått den allra största verkan
genom flankerande eld från hippodromen mot fienden på åsen. Nu
fingo vi hålla oss till gevären och den moraliska verkan, denna
oväntade, raska framryckning i flanken kan ha haft. »Löjtnant
Bennich Björkman gick helt lugnt och promenerade på fältet»,
heter det i en dagbok, »men här, där stupar en kamrat, en faller,
tre sår: dåligt tyg i rocken». I själva verket kunde anfallet ej
komma mycket längre, om ock en käck tropp gjorde ännu en
tapper framstöt och ytterligare irriterade fienden på åsen genom eld
från ett tegelbruk vid mitten av hippodromen, »tegelbruk
Branzell» som det kallades efter troppchefen. »Karlberg» — d. v. s.
plutonen ute på hippodromen — »kom nog lite väl långt fram»
konstaterade Bennich Björkman, »men det kan ju ej hjälpas. Jag
går nu för att se, om vi ha förbindelse med finntrupperna till
höger och kommer strax tillbaka.» Dock — Malmberg var ej där
ännu. Bennich Björkman mötte röda krigare i skogsdungarne
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
