Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
William W. Freij
av letternas nationsmedvetande skulle vara målet för regeringens
alla åtgärder. Man ville frigöra sig från främmande element och
skapa en självständig, nationell lettisk kultur — både materiell
och andlig. Denna inställning är för svenskar, som lärt av
historien, lätt nog att förklara. Den medför i små stater ett slags
patriarkat, på samma gång beskyddande och strängt, som vi
känna från den svenska reformationstiden. Då hade Sverige
genom Gustaf Vasa fått sitt nationella självmedvetande väckt. Nu
hade letterna efter århundraden av ofrihet fått sitt tillfälle att
hävda sig som ett eget folk. Många av den Ulmaniska regimens
åtgärder ha därför kommit att präglas av den självmedvetandets
anda, som talar ur de bekanta ord, Olaus Petri fällde, då ban stod
i begrepp att göra svenska till kyrkans språk i stället för latinet:
»Vi svenskar höra ock Gudi till...»
Den auktoritära Ulmaniska regeringen övertog, som det hette,
saeimans uppgifter, till dess att en ny författning hunnit
utarbetas. Arbetet på denna nya sakernas ordning har alltsedan maj
1934 pågått oavbrutet, och förhållandena hade, såsom redan
nämnts, i februari 1938 stabiliserat sig så, att man ansåg tiden
vara inne att upphäva undantagstillståndet. Den princip, som
varit den ledande under detta arbete, har varit en strävan att
ersätta de partibestämda verkställande, rådgivande och beslutande
organen med rent fackliga. »Om varje fråga besluta endast
sakkunniga.» Det gällde nu att finna den rätta formen för dessa
organ, först och främst på den ekonomiska förvaltningens område.
Det första experimentet gjordes redan i december 1934, då den
s. k. Lettiska handels- och industrikammaren organiserades. 1935
fick jordbruket, vilket låg Ulmanis som agronom närmast om
hjärtat, ocli vilket också är landets egentliga livskälla, sitt forum
i Lettiska lantbrukskammaren. De statuter, som utfärdades för
denna kammare i mars nämnda år, kommo sedermera att vid flera
tillfällen (bl. a. juli 1935, januari 1936) undergå vissa justeringar
med hänsyn till vunna erfarenheter av bestämmelsernas
verkningar. Men den grundläggande principen bestod provet, och efter
Lantbrukskammarens mönster ha sedan motsvarande organ
skapats på andra områden. Handels- och industrikammaren, vars
statuter befunnits icke tillräckligt befordra den centralisation,
som regeringen önskat, ombildades enligt en ny lag av den 30
december 1935. Samma datum utfärdades också bestämmelser för
den s. k. Hantverkskammaren, vilken omedelbart därefter bör-
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
