Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det korporativa Lettland
liga utbildning. Till den ändan är det dess skyldighet att anlägga
sportplatser och inreda gymnastiksalar samt organisera
sportklubbar, befordra egnahemsrörelsen etc. Vidare skall den genom
kurser, utställningar och exkursioner sörja för utbildningen av
yrkesskickliga arbetare, prisbelöna föredömliga arbetare och föra
rulla över dem, ett system, som man ju känner från Lettlands stora
grannar både i öst och väst. Under Arbetskammaren sortera
yrkesinspektörer, som ha att övervaka förhållandena på
arbetsplatsen, ge råd för fritidens användning och infordra
upplysningar av arbetarna om deras krav etc.
Också det i Lettland alltmer tilltagande intresset för den
kooperativa rörelsen, delvis organiserad efter svenskt mönster, har
Arbetskammaren att underhålla ocli ytterligare stärka.
Arbetskammaren har ålagts de skyldigheter, som i Sverige
tillkomma de av Kungl. Maj:t utsedda förlikningsmännen,
nämligen att förebygga konflikter mellan arbetare och arbetsgivare.
För att kunna fullgöra denna skyldighet har kammaren rätt att
när som helst av arbetsgivaren infordra uppgifter angående
förhållandena på arbetsplatsen etc. Ohörsamhet från arbetsgivarens
sida i detta fall kan straffas med böter upp till 500 lats.
Regeringens inflytande i kammaren är betydande, då — såsom
redan nämnts ■— medlemmarna utses av ministerpresidenten.
Därtill kommer, att presidiet, bestående av ordförande, dennes
ställföreträdare samt 4 vice ordförande, likaså utnämnes av
regeringen ocli endast på ett år. Dessutom sitter i presidiet en
representant för socialministeriet.
Presidiets arbete fördelas på tio olika byråer, nämligen för
administration, fackföreningar, arbetsskydd, kulturellt arbete,
ungdomsfrågor, juridiska spörsmål, självhjälp, arbetsförmedling,
sport och rekreation, hygien och hushåll. Kammarens tekniska
arbete ledes av en generalsekreterare, utnämnd på obestämd tid
av presidiet. Mot dessa tio byråer svarar kammarens uppdelning
på tio olika sektioner, på vilka medlemmarna fördelas efter
kammarordförandens gottfinnande.
Efter i stort sett samma principer äro de övriga kamrarna
organiserade. På Handels- och industrikammarens lott har det
kommit att framför allt uppsöka och exploatera landets egna
råvarutillgångar i stil med det ekonomiska programmet i andra
auktoritära stater. Man har under de senaste åren i viss mån ersatt
importartiklar med inom landet framställda produkter. Vidare
357
25 — 38385. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
