Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28 maj 1938 - Europa efter Rommötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagens frågor
till Tjeckoslovakiets stöd. Men för besvarandet av den frågan är
naturligtvis Italiens hållning i en dylik kris av största betydelse.
I skrivande stund har ingen klarhet nåtts i dessa spörsmål. Ännu
finnes också chansen, ehuru ringa, att en kompromiss skall kunna nås
mellan Benesj och Henlein. För detta fordras, att den nya tjeckiska
minoritetsstatuten visar sig innehålla betydligt längre gående
eftergifter för tyskars, polackers och ungrares krav, än man hittills
förmodat. Den rysk-tjeckiska alliansen är också en svår stötesten. Ur
europeisk synpunkt vore det otvivelaktigt en avsevärd vinst att
avskära denna ryska förbindelsetråd till Centraleuropa, men
Pragrege-ringens prestige tillåter den knappast att växla utrikespolitik på
främmande kommando. Och med hänsyn till Frankrikes oroliga inre
förhållanden kunde brytandet av alliansen med Ryssland lätt
innebära, att Tjeckoslovakiet finge stå helt isolerat i en farlig situation.
Emellertid tyder åtskilligt på att diktatorerna nu rikta en
generaloffensiv mot Moskvas medinflytande i europeisk storpolitik. Vissa
ställen i Mussolinis Genuatal kunna förebåda, att den rysk-franska
alliansens uppsägning kräves som förutsättning för återställandet
av vänskapen med Italien.
Den uteblivna fransk-italienska avspänningen innebär en motgång
för Chamberlains europeiska fredspolitik. Och denna drabbas av ett
ännu hårdare slag, om läget i Spanien skulle tvinga Mussolini till
nya hjälpsändningar, vilka skulle förvandla den engelska
överenskommelsen med Italien till »a scrap of paper». Ett snart slut på det
spanska kriget är därför ur engelsk synpunkt högst önskvärt, men
det förefaller ej, som om Chamberlain och Halifax kunde förmå
Daladier och Bonnet, hur villigt än dessa herrar annars segla i
Englands kölvatten, att effektivt spärra sin sydgräns. Den ryska
politiken arbetar också med oförtruten målmedvetenhet på att hindra
allt samförstånd mellan de övriga stormakterna. Det
tjeckoslovakiska spörsmålets allt ödesdigrare karaktär försvårar likaså en
allmän avspänning och hotar England med att ställas inför högst
allvarliga beslut. Tydligt är, att det ett slag dämpade missnöjet med
Chamberlains utrikespolitik nu åter är i stigande på många håll.
Fyllnadsvalen gå regeringen mestadels emot, och inom det
konservativa partiet utveckla de fronderande elementen en intensiv
verksamhet. Inför den växande oron för de engelska luftrustningarnas
underlägsenhet vis-à-vis Tyskland har Chamberlain sent omsider nödgats
låta den segt försvarade flygministern, lörd Swinton, lämna plats
för den som framstående organisatör kände sir Kingsley Wood. Hur
nödvändig avvecklingen av den abessinska konflikten än numera
var i fredens eget intresse, har den otvivelaktigt ytterligare minskat
den engelska regeringens prestige. Hela sanktionsepisoden utgör ett
vältaligt exempel på sanningen av den gamla satsen, att den sämsta
möjliga politik är att nyttja hotelser, som man själv ej ämnar
verkställa. Fråga är, om Chamberlains partiella eftergift längre räcker
och om ej en allmän regeringsombildning snart kan bli nödvändig.
Skulle den medföra Churchills sena återkomst till maktens köttgry-
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
