Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28 maj 1938 - Kring riksdagens kontrollmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Om riksdagen av praktiska eller andra skäl ej anser sig böra in i
minsta detalj utnyttja sin makt utan delvis avstår från denna till
förmån för regeringen, skulle man kunna vänta sig att riksdagen
toge skadan igen genom att effektivisera sin kontrollmakt, Det kan
genast sägas, att riksdagsmajoriteten för tillfället ej förefaller hysa
någon benägenhet härför. Tvärtom hör det till systemet ej blott att
a priori godkänna regeringens förslag utan även att så litet som
möjligt granska regeringens fögderi.
Man kan sålunda konstatera, att remissdebatten — som ju är ett
slags kontrollinstitut — varken av regeringen eller dess underlag för
tillfället tillerkännes större betydelse. De timtals tomma
statsrådsbänkarna under första kammarens remissdebatt i år erbjödo ett
belysande exempel härpå. Lika litet synes det finnas någon tendens
att vid remissen av andra propositioner än statsverkspropositionen
anställa remissdebatter eller en första läsning; oppositionspartierna
ta för sin del skadan igen genom att ofta väcka följdmotioner, men
regeringspartiernas medlemmar väcka sällan dylika motioner eller
framställa några muntliga önskemål före utskottsbehandlingen, trots
att de måste veta, att utskottsbehandlingen numera ofta är mindre
grundlig än förr ocli att en ändring av utskottsförslaget knappast är
tänkbar vid kammarens slutbehandling av frågan. Bleve en ingående
jämförande undersökning företagen, skulle det sannolikt visa sig att
ej ens medlemmarna av ett väldisciplinerat engelskt regeringsparti
i samma grad som intressenterna i ett modernt svenskt
regeringsparti känna sig förhindrade att framställa önskemål beträffande
regeringsförslag.
Statsrevisionen utgör ett av de viktigaste kontrollorganen i
Sverige. Otvivelaktigt har dess arbete under senare år intensifierats
och stigit i värde. Men revisorernas nit förklaras delvis därav, att
objektet för kontrollen ej är regeringen utan olika verk, helst då de
verk, som ej äro parlamentariskt återförsäkrade. Så fort en fråga
tangerar något politiskt mera brännbart ämne kan man förmärka
en tendens hos revisionen att avstå från att undersöka den.
Revisorernas allt tydligare ådagalagda önskan att avge eniga berättelser
— i och för sig ett tecken på obenägenhet mot osaklig
sensations-lystnad — har lett till en viss fridlysning av politiskt omtvistliga
åtgärder. Därigenom har detta kontrollinstitut mistat något av sin
udd och skärpa.
Med tillfredsställelse kan registreras, att riksdagen med en nästan
förvånande enstämmighet accepterat hrr Bagges och Ivar Andersons
motion om interpellationsinstitutets kompletterande med en rätt att
framställa s. k. enkla frågor. Enstämmigheten har väl sin förklaring
däri, att det hittillsvarande interpellationsinstitutet råkat i ett
välförtjänt vanrykte, bl. a. på grund av interpellationssvarens ofta alltför
stora likhet med torra ämbetsverksutredningar, dröjsmålen med
svarens avgivande och svarens avgivande vid fåtaligt besökta
bordläggningsplena; någon värdestegring har institutet ej heller kunnat få
genom ovissheten om huruvida interpellationerna överhuvud skola
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
