Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28 maj 1938 - Kyrkornas ord till tiden. Av Å. V. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
plats. Deras konkreta budskap ha emellertid nu fått förnyad
aktualitet genom att båda konferensernas aktstycken utkommit på svenska
i en volym med titeln Oxford och Edinburgh, med inledning av
Yngve Brilioth, redigerad av Nils Karlström.
Det största intresset torde Oxfordkonferensen tilldraga sig. Där
möttes Life and Work-rörelsen och avhandlade Church, Community
and State (på tyska och svenska användes den trängre och delvis
missvisande titeln Kyrka, folk och stat). Men slagkraften i dessa
mera externa problem kan icke bli tillräcklig, om inte största
möjliga samförstånd sökes i kyrkans och kristendomens grundfrågor.
Därför måste Faith and Order-rörelsens arbete på enhet i lära och
kyrkostyrelse bedrivas med samma energi, och därför var det
välmotiverat att förlägga båda mötena så nära samman i tid och rum.
Edinburgh-konferensens rapport börjar med en översikt över de
framsteg, som enhetsverket gjort under de gångna tio åren. I några
fall har fullständig återförening ägt rum, t. ex. mellan olika
fraktioner inom den engelska metodismen, mellan två kyrkor i Skottland
och tre i Kanada samt ett stort antal i Kina. I andra fall har
nattvardsgemenskap upprättats, t. ex. mellan den anglikanska kyrkan å
ena sidan och de gammalkatolska samt Finlands å den andra.
Ännu viktigare för enhetstanken i stort är kanske det rent
teologiska arbetet, som söker fastslå det gemensamma i de olika
kyrkornas läror eller åtminstone bringa skiljaktigheterna på klara formler.
Fem olika problemkomplex voro före under Edinburghmötet.
Bland dessa har en fråga särskilt intresse för oss lutheraner och
svenskar: innebörden och betydelsen av Guds nåd. Ty på denna punkt
skedde något av verklig kyrkohistorisk betydelse. Den sektion, som
hade att förbereda denna fråga och som huvudsakligen räknade
nordiska teologer såsom sina ledare, lyckades nämligen, främst tack vare
svensken prof. Nygrens insats, framlägga de för lutherdomen
grundläggande tankarna om innebörden av Guds nåd och dess
allena-härskande betydelse för människans frälsning på ett sådant sätt, att
de av konferensen igenkändes såsom allmänkristna. Vinsten av denna
rapport får icke överskattas. De kyrkor, där tankarna om Guds nåd
och människans rättfärdiggörelse icke spelat samma roll som i
lutherdomen, komma naturligtvis inte genom detta dokument att göra dem
till tyngdpunkter i sin lära. Det visar sig också redan, att t. ex. den
engelska kyrkliga pressen i sina kommentarer ägnar denna fråga
flyktig uppmärksamhet för att utförligare uppehålla sig vid frågorna
om ämbetet. Men trots detta måste det sägas vara utomordentligt
värdefullt, att den samlade icke-romerska kristenheten kunnat i
frågor, som för vissa delar av densamma ha avgörande betydelse,
komma fram till ett enhälligt och klart uttalande.
Samma konsensus uppnåddes väl icke i de andra sektionerna. I
fråga om »Kristi kyrka och Guds ord» gick det ganska väl, ehuru
man, som biskop Brilioth påpekar i inledningen, här kände tyskarnas
frånvaro särskilt svår. Enhälligt fastslogs, att den Heliga Skrift har
»mänsklig begränsning», och att »vetenskaplig bibelforskning kan
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
