- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
382

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 28 maj 1938 - Svensk sockensjälvstyrelse. Av Erik Petzäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagens frågor

tiga förslag. Stämmoprotokollen vittna ock ständigt om pastors
omsorg att få fattade beslut protokollfästa såsom enhälliga. I själva
verket är det högst remarkabelt och vittnar mäktigt om den svenska
allmogens förmåga av självstyrelse, att så mycket under
århundradenas lopp verkligen åstadkommits, då beslutmässigheten varit så
vansklig. Det vittnar om ansvarskännande för det allmänna hos
sockenfolket men ock om takt, klokhet och skicklighet hos stämmornas
ledare.

»Men som i Lagen ingenstädes finnes utsatt, när dessa
Socken-stämmo-Beslut vunnit laga kraft, således ingen fatalietid, då de ej
kunna ändras, icke heller det forum, där den missnöjde kan och bör
andraga sina beswär deremot», så hände ofta nog, att vad
församlingen ena gången beslutat en annan gång ändrades, vilket påtalas
i prästeståndets riksdagsprotokoll 1809, varur här citerats. Väckt
motion föranledde tillsättandet av en kommitté, vilkens arbete
resulterade i 1817 års förordning om sockenstämmor och kyrkoråd. Denna
förordning ger onekligen stämman en större stadga men också mindre
frihet i förhållande till högre myndigheter, i synnerhet
länsstyrelserna. Mest betydelsefull blev den följden av den nya förordningen,
att hemmanstalet skulle utgöra grunden för talan och rösträtt vid
stämman. Tidigare hade både torpare och arrendatorer liksom ock
kvinnor haft lika bestämmanderätt med andra. Detta var säkerligen
en olycklig utveckling i sockenstämmans historia, ehuru ekonomiska
förhållanden kunde motivera densamma.

En betydande brist i 1817 års stämmoförordning var emellertid, att
städerna däri ej inbegripits. Nya reformförslag och i synnerhet en
oproportionerlig ökning av sockenstämmans uppgifter ledde så
omsider till 1862 års lagstiftning, varigenom kyrkostämman och
kommunalstämman blevo den gamla sockenstämmans arvtagare.

Den föreliggande avhandlingen belyser med talrika exempel den
folkliga lokala självstyrelsens betydelse såväl för det religiösa livet
som för det kulturella överhuvud. Stämman har haft eller tagit sig
en vittgående befogenhet att ställa och ordna i hem och samhälle.
Patriarkaliska former av varning och övertalning gentemot
äktenskaplig söndring, fylleri och varjehanda vanart ha omväxlat med
mera exekutiva åtgärder i form av ådömda straff och böter. De
framdragna stämmoprotokollen giva ej sällan synnerligen drastiska
interiörer från församlingslivet i flydda tider. Det brast stundom
i fråga om disciplinen vid gudstjänsterna. Det kunde hända, att
en del ungdomar under gudstjänsttid bedrev ofog, kortspel och annat,
i sockenstugan. Sådant beivras vid stämmorna. En annan gång måste
pastor beklaga »en diefla sed at af vidskepelse» springa hals över
huvud ur kyrkan på juldagen. Den som kom först hem, sku lic ju
först få årsgrödan under tak. En annan gång fastslår protokollet,
att »ibland the goda och lydiga fåren finnas här en hop arga bestar,
hvilka man af Kongl, kyrkiolagen måste legga ... betzel uti Munnen
och således tvinga them till theras egen Salighets befrämjande».
För de fattigas underhåll har kyrkoherden fått nedlägga mycket ar-

382

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free