- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
398

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Luftkrigföringen i teori och praktik. Av G. A. Westring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Italienarnas fälttågsplan för Abessiniens erövring gick i stort
sett ut på att framtränga till landets inre med en armé från norr
och en från söder och att mellan dessa krossa den fientliga armén.
En väsentlig förutsättning för framgång var att fiendens
motstånd kunde nedslås snabbt, så att ett långvarigt guerillakrig mot
de ytterst sårbara långa förbindelselederna med baserna vid
kusten kunde undvikas.

Planen genomfördes som bekant med stor framgång och
flygvapnets del i segern var avsevärd. Med Abessiniens bebyggelse
och näringsliv kunde en luftkrigföring mot hemorten såsom
betvingelsemetod icke komma i fråga. Ej heller kunde man med
vittgående bombföretag träffa några viktiga hjälpkällor, av vilka
den abessinska hären var beroende. Flygvapnet, vars styrka mot
slutet uppgick till 400 flygplan, därav 150 bombplan, fick i stället
till uppgift att direkt understödja armén i form av
transporttjänst, spaning och bombanfall. Transporttjänsten gick ut på att
framföra förnödenheter, såsom livsmedel, drivmedel och
ammunition, till trupper under framryckning utefter dåliga eller
provisoriska vägar, som ännu knappast voro framkomliga för vanliga
underhållskolonner. På så sätt kunde framryckningen ske
avsevärt mycket snabbare än vad eljest skulle varit fallet. Spaningen
hade till ändamål att inom det väldiga operationsområdet
fastställa de fientliga huvudstyrkornas gruppering och därmed göra
det svårare för dessa att undvika ett avgörande. En annan viktig
spaningsuppgift var att bevaka förbindelselinjerna och förebygga
överraskande anfall emot dessa. Tack vare denna spaning kunde
skyddstrupper inbesparas och anfallsstyrkorna göras kraftigare.
Bombanfallen utfördes emot trupper under samling före och
under återtåg efter strid. Särskilt under förföljning torde
bombanfallen haft god verkan och därmed fullbordat de framgångar,
som trupperna på marken vunnit, d. v. s. bidragit till ett
snabbare slut på motståndet.

Abessinienkriget genomfördes under ytterst speciella
förhållanden, helt annorlunda än vad som kan förekomma i ett europeiskt
krig. Det torde vara tillräckligt att erinra om de geografiska
förhållandena och om abessiniernas så gott som fullständiga brist
på medel att bekämpa fiendens flygstridskrafter. Det italienska
flygvapnet kunde sålunda operera nästan obehindrat av fiendens
motåtgärder. Flygvapnets faktiska betydelse var nog i stort sett
att det förkortade operationerna och därmed i tid hejdade den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free