Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Utrikeshandeln: krisförebud eller ej?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Stockholm, 5 juli 1938.
Utrikeshandeln: krisförebud eller ej ?
Världsproduktionen av industrivaror, för vilken Nationernas förbund utarbetar en
indexserie, visade en begynnande avmattning redan för omkring ett år
sedan, några månader efter det att råvarumarknader oeh börser, i
första hand i Förenta staterna, genom starka pris- och kursfall givit
den första signalen till ett konjunkturomslag. Industriproduktionens
volym beräknades då ligga 6—7 % över den nivå, som uppnåddes
under det föregående högkonjunkturåret 1929. Under loppet av hösten
1937 passerades denna nivå, oeh för mars 1938 redovisades en siffra,
som är 11—12 % lägre än 1929 års. Den internationella handeln synes
ha nått sitt största omfång under sista kvartalet 1937. För första
kvartalet i år uppskattas dess volym till omkring 12 % mindre än
föregående kvartal och omkring 4 % mindre än första kvartalet i fjol.
Siffrorna för handelsomsättningens totala värde visa i stort sett
samma utveckling. Under de följande månaderna torde en fortsatt
avmattning i den internationella handeln ha gjort sig gällande.
Den svenska utrikeshandeln har däremot först under maj månad
visat mera påtagliga tecken till att minskas. Vid en jämförelse
mellan första kvartalet i år och motsvarande tid för ett år sedan —
någon annan jämförelse är med hänsyn till den svenska
utrikeshandelns starkt säsongmässiga karaktär knappast möjlig — finner
man att exportvärdet uppgick till 413 milj. kr. i år mot 352 milj. kr.
i fjol och importvärdet till 479 milj. mot 436 milj. kr. Siffrorna för
månaderna april och maj giva emellertid en annan bild: exporten
var 315 mot 320 och importen 335 mot 384 milj. kr.
Det framgår tydligt av de anförda siffrorna, att den svenska
utrikeshandeln hållit sig bättre uppe än den internationella handeln
över huvud och att särskilt den svenska exporten hittills visat en
betydligt större motståndskraft mot den allmänna
konjunkturförsämringen än importen. Förklaringen härtill är att söka dels i vår
utrikeshandels struktur, dels, och kanske framför allt vad importen
beträffar, i vissa speciella förhållanden, som särskilt påverkat införseln
av en del råvaror. Den starka prisstegring på råvarumarknaderna,
som pågick under sista delen av 1936 och första delen av 1937,
framkallade nämligen förskjutningar i industriens inköpsvanor
beträffande råvaror. Dessa förskjutningar torde ha medfört en forcerad
import av råvaror under den tid, då fruktan för en ytterligare
prisstegring var allmänt utbredd, och den lagerökning, som i många fall
blev en följd härav, kan ha bidragit till en senare minskning av
importen. Men även bortsett från dylika förhållanden kan man vänta
sig att importen reagerar relativt snabbt inför en konjunkturnedgång,
emedan den är sammansatt av en stor mängd varor av olika slag,
vilkas användning sträcker sig till praktiskt taget hela det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
