Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Det svenska konjunkturinstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
junkturläget hösten 1937, som utkom i hörjan av innevarande år, och
Konjunkturläget våren 1938, som publicerats i dagarna. Båda dessa
rapporter ha utarbetats av docenten Erik Lundberg, som är knuten
till konjunkturinstitutet såsom sakkunnig. Den första rapporten har
närmast karaktären av en engångsundersökning av den ekonomiska
utvecklingen i Sverige sedan 1929, medan den senare ägnar särskild
uppmärksamhet åt konjunkturläget i de för det svenska näringslivet
viktigaste främmande länderna, Förenta staterna, England oeh
Frankrike. Dessutom innehåller den sista rapporten givetvis en analys av
den senare tidens svenska utveckling.
Konjunkturinstitutets båda rapporter giva en fyllig och på ett
omfattande observationsmaterial stödd översikt av de sista årens
ekonomiska historia i Sverige, speciellt det konjunkturella
uppsvingsskedet 1933—37. Framställningen vilar på vissa allmänt erkända
konjunkturteoretiska principer, vilka särskilt avse att visa upp, vilka
krafter som böra betraktas som de framför andra ledande i uppsvinget.
För Sveriges del blir det i första hand exporten och den inhemska
investeringsverksamheten, särskilt byggnadsverksamheten, som komma
att framstå såsom de strategiska faktorerna i konjunkturförloppet.
Kring dessa grupperas övriga ekonomiska faktorer genom de
ömsesidiga beroendeförhållanden, som härska mellan samtliga element i
näringslivet. I det schema, som sålunda utarbetats och efter vilket
institutets konjunkturanalys är lagd, intaga vid sidan av exporten
och investeringsverksamheten sådana faktorer som
produktionsvolym, sysselsättning, pris, inkomster import, betalningsbalans, sparande
och kredit en viktig plats.
Institutet tager mycket bestämt avstånd från tanken att dess
undersökningar skulle mynna ut i någon bestämd prognos. I detta
avseende är dess ståndpunkt starkt avvikande från den, som intogs av
flertalet av de kontinentala och framför allt de amerikanska
konjunkturinstituten, då dessa startades. Det bekanta Harvard-institutet i
Förenta staterna syftade sålunda med sina statistiska undersökningar
direkt till en förutsägelse av det ekonomiska skeendet, baserad på
rent formella synpunkter beträffande vissa ekonomiska tidsseriers
förlopp. Även det tyska konjunkturforskningsinstitutet framlade till
en början mer eller mindre försiktigt formulerade prognoser. De av
detta institut tillämpade metoderna voro emellertid mera
differentierade oeh mindre formellt betonade än det amerikanska institutets,
men utgångspunkten var och är den rent empiriska forskningen utan
några medvetet teoretiska resonemang. Den konjunkturteoretiska
sakkunskap, som finnes representerad inom det svenska
konjunkturinstitutet och som sätter sin prägel på dess arbete, gör att institutets
ställningstagande i prognosfrågan stödes av en omsorgsfullt avvägd,
teoretisk genomarbetning av hela detta problem.
Enligt det betraktelsesätt, som anlägges av konjunkturrapporternas
författare, medför ett pågående konjunkturuppsving en ständig
minskning av stabiliteten i det ekonomiska läget. Detta beror
väsentligen på att investeringsverksamheten ökas, samtidigt som ett bibe-
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
