Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Utlandstyskarnas organisation. Av E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
på Din uppehållsort. Finnes därstädes någon partigrupp så bliv en
trogen oeh disciplinerad medarbetare till densamma. Stifta ingen
split och tvedräkt utan försök att med alla krafter bilägga
uppkomna tvistigheter.
I första hand äro — som ovan sagts — partimedlemmar anslutna,
men då givetvis icke samtliga utlandstyskar äro partimedlemmar
söker man på frivillighetens väg draga till sig även övriga tyskar.
Vad blir följden om emellertid en utlandstysk vägrar att ansluta sig?
Här uppställer sig givetvis frågan om det passiva tvånget. Härvid
måste man först betona att säkerligen flertalet av de utomlands
boende tyskarna anslutit sig till Hitler och nationalsocialismen. Vidare
innebär det givetvis en avsevärd fördel för de utomlands boende
tyskarna att sluta sig samman i en fast organisation, då härigenom
åtskilliga förmåner kunna ernås, som säkerligen icke kunde vinnas
på privat väg. Därest en person ändå skulle vägra att ansluta
sig, kunna inga menliga konsekvenser följa, om han icke genom sitt
handlande som tysk medborgare låter sådana saker komma sig
till last, som enligt tyska strafflagen äro straffbara, t. es.
nedsättande yttrande om den nationalsocialistiska regimen och dess ledande
män eller dylikt. Naturligtvis kan han i så fall endast ställas inför
rätta, om han återvänder till Tyskland.
Det tyska riket är numer administrativt uppdelat i Gauer, vilket
utgör ett slags länsindelning. Förvaltningstekniskt sett, i synnerhet
med hänsyn till dess struktur, är även utlandsorganisationen en Gau.
Den är organisatoriskt uppbyggd på samma sätt som de
inlandstyska gauerna, även om vissa avvikelser förekomma på grund av de
speciella föl-hållanden, som råda utomlands och inom den tyska
sjöfarten. I spetsen för organisationen står Gauleitern — i detta fall
Bohle — och honom direkt underställd är »Ledningen för NSDAP:s
utlandsorganisation», som utgör hela organisationens centralpunkt
och har sitt huvudsäte i Berlin, Tiergartenstrasse 4. Denna
centralförvaltning är i sin tur uppdelad i regionala avdelningar, vilka var
och en ha sina särskilda geografiska områden att förvalta. Dessa
äro: 1) för Nord- och Östeuropa, 2) för Västeuropa (utom
Storbrit-tanien och Irland), 3) för Sydösteuropa och Främre Asien, 4) för
Italien, Schweiz och Ungern, 5) för Afrika, 6) för Nordamerika, 7) för
Iberoamerika, 8) för Fjärran Östern, Australien, Storbritannien och
Irland, 9) för en speciell avdelning för sjöfarten. Dessutom finnas
specialavdelningar som t. ex. kvinnoavdelning, ungdomsavdelning,
rättsavdelning, kulturavdelning, avdelning för hemvändande
tyskar etc.
De utomlands bosatta tyskarna äro för varje land sammanslutna
i en s. k. »Landesgrupp», som står under ledning av en
»Landesgrup-penleiter». Denne måste vara högt kvalificerad för sin post; han
skall äga ingående kännedom om och förståelse för den mentalitet
och de livsformer, som äro karakteristiska för det främmande
landet, samt vara i besittning av »Führer»-egenskaper.
»Landesgrup-perna» i sin tur uppdelas alltefter växlande behov i mindre
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
