Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1938 - Utlandstyskarnas organisation. Av E. G. - Ungern i storpolitikens brännpunkt. Av Gunnar Falck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Stadt der Auslandsdeutschen». Man har nu därstädes ett särskilt
utlandsinstitut, vilket intimt samarbetar med utlandsorganisationen.
Oeh varje år samlas här tusentals tyskar från alla jordens länder
till ett stort möte för att under några vackra sommardagar samfällt
manifestera sin tyskhet och hämta nya impulser för sitt arbete i
fjärran land. E. G.
Efter »Anschluss» fick Ungern gemensam gräns
med Tyskland. Dess läge, såväl utrikes- som
inrikespolitiskt, ändrades därigenom radikalt. Samtidigt
aktualiserades de ungerska minoritetsproblemen i Tjeckoslovakiet. Ungern kom
i den europeiska storpolitikens brännpunkt icke minst därigenom,
att nya perspektiv öppnade sig för den tyska politiken mot Balkan
via eller förbi Ungern. Liksom Schweiz efter »Anschluss» förlorat
sin gamla ställning som förmedlare av transito och passagerare
mellan axelns länder, som nu kunna dirigera sina förbindelser över
Brenner, har Ungerns och andra Donaustaters geopolitiska
omställning blivit ofrånkomlig. Symptomatiskt är att man i Belgrad
skyndade sig att hälsa den nya grannen vid Donau välkommen.
Ungerns nya plats mellan Tyskland och Balkan har — det torde ej
vara felaktigt att förmoda — angivit en ny politisk vindriktning i
Ungern under Bela v. Imredys ledarskap. Ty utan tvivel tog man
i Budapest ad notam Hitlers antydan i Bom, att de stater, som ställde
sig hindrande i vägen för de två axelstaternas naturliga utveckling,
hade att skylla sig själva. Vi skola i detta sammanhang inte
spekulera över, vad Hitler åsyftade med sina ord, men håller man
Tysklands målmedvetna strävan att politiskt som ekonomiskt genomsyra
Balkanstaterna i minnet, var vinken tydlig nog för Ungern oeh andra
stater.
Horthys utbyte av Darånyi mot nationalbankens förste president,
von Imredy, föreföll mången utanför Ungern ganska meningslöst.
Även den nye mannen nödgas ju bygga sin parlamentariska makt
på det nationella samlingspartiet, som har majoriteten i
parlamentet. Men för kännaren av landets inre politik var statsministerskiftet
efter »Anschluss» ingen sensation. Ingen vågar bestrida Darånyis
stora förtjänster om sitt lands utveckling. Men de storpolitiska
händelserna utanför Ungern flögo honom förbi i ett tempo, där han ej
orkade med. Han saknade även den förbehållslösa energien, då det
gällde utrikespolitiska mål och vinningar. Litande till
försoningspolitik och utjämning lät han sig drivas av händelserna, där han i
stället bort driva dessa. Den synliga orsaken till hans avgång blev
det kompakta motstånd, som det konservativ-liberala partiet satte
mot hans judelagar med dess numerus clausus, d. v. s. begränsning
av judarnas verksamhetssfär till att motsvara dess andel av
Budapests folkmängd. De judiska finansmännen i London och Paris gjorde
allvarliga föreställningar i Budapest mot judelagarna och stöttade
ovannämnda partis krav, men deras intervention fick i verkligheten
ingen påtaglig verkan utanför personpolitiken. Och dock framträdde
456
Ungern i
storpolitikens brännpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
