Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Advokatsynpunkter på engelsk rättvisa. Av Fritz Kaijser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Kai]ser
väldigande majoritet bland Higli Court domarna äro tories.
Arbetaren måste vara beredd att möta omedveten motvilja i
politiska mål.
Kritiken av domarkåren kompletteras av angrepp mot
penningens förmenta makt i de engelska domstolarna. Den främsta
invändningen gäller processkostnaden. Den är erkänt hög (vilket
även Fahlcrantz på sin tid erkände i en tidningsuppsats). Våra
domstolar äro öppna för alla och envar precis som Ritz Hotel, har
ett kvickhuvud sagt. Enligt de här åberopade författarna gäller
satsen obetingat. De åtgärder, som vidtagits för att skydda de
fattigas intressen, äro enligt deras mening uppenbart
otillräckliga. Fri rättegång existerar icke för en majoritet av dem, som
lia behov därav. Den form, den fått, är olycklig. Den tvingar
advokaterna att övervältra kostnaderna på förmögnare klienter
på samma gång som den sårar den fattiges stolthet. Och om den
fattige efter hänvändelse till Poor Person’s Department och
därmed samorganiserade rättshjälpsanstalter slutligen lyckas få en
advokat — det händer i ett fall på 40 enligt »Barristers» mening
— kan den rike alltid försäkra sig om en bättre »hearing» hos
domaren genom att lämna uppdraget åt en framgångsrikare
medlem av skrået.
Kritiken av domarkåren och av det plutokratiska inflytandet
i den engelska rättegången har starka anknytningspunkter till
den utpräglat politiska kritik av rättegångsväsendet, som de förut
nämnda socialistiska författarna driva. Men den är
verkningsfullare genom det sätt på vilket den utföres. Läsaren får följa
advokaten och hans klient till de olika domstolarna och uppleva
deras förhoppningar och missräkningar. Och mitt i
framställningen äro instruktiva, objektivt hållna översikter av den engelska
processen insprängda.
Kritiken av den materiella rätten sammanfaller åter i stor
utsträckning med den från akademiskt håll. Den skärpes emellertid
vid rättsregler, vilkas sociala skadeverkningar anses uppenbara.
Exempel härpå utgör doktrinen om Common Employment, som
underkänner skadeståndskrav mot företagaren vid olycksfall i
arbete, om det kan ådagaläggas att en arbetskamrat varit vållande.
Skarpast blir den vid granskningen av upprors- (Sedition) och
lösdriverilagarna och av den konstitutionellt betydelsefulla
nödför-ordningslagen (Emergency Act 1920). »Barrister» betecknar dem
som ren klasslagstiftning. Han drar också konsekvensen av sin
504
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>