Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Lagerroth
utskott den 2 juni presenterade sitt förslag till regeringsform, ocli
slutligen det memorial rådman Korsberger som bulvan för Järta
uppläste i borgarståndet den 1 sept. 1809, då förslaget till ny
riksdagsordning där var före. Förgäves skall man försöka vare sig
frånkänna dessa dokument särskilt värde som vittnesbörd om
Järtas personliga åsikter eller begränsa vittnesbördet till vissa
detaljspörsmål. De lia alla om ock i olika utsträckning karaktär
av bekännelseskrifter. Järtas konstitutionella åskådning 1809
kommer man genom förutsättningslöst studium av desamma in
på livet. Gör man sig så därtill mödan att med dem jämföra hans
mera utförliga författarskap från senare år, framför allt i
Odalmannen från början av 1820-talet, kan man konstatera, att
grundåskådningen är densamma. Järta är färdig med sin politiska
ideologi vid 35 år, om han nu icke varit det tidigare. En fortsatt
utveckling kan man endast så till vida tala om, som Järta får
tillfälle att närmare på ett allt större antal frågor tillämpa de
principer, han 1809 bekände sig till. Logiken i utvecklingen är i varje
fall påtaglig. Det finns däri inga distinkt avskilda perioder som
lios Schelling, intet avfall som hos Geijer. Så har Wallengren
fattat saken, då lian i sin systematiska framställning av Järta
som politisk teoretiker om varandra citerar uttalanden av Järta
från 1809 och från hans senare år. Denne själv får sägas ha givit
honom lov därtill, då han kröner sin vidlyftigaste politiska skrift,
Svar till Allmänna Journalen, med citat från nämnda
utskottsmemorial. Fråga är om man kan tala om någon diskontinuitet i
Järtas politiska utveckling överhuvud. Denne liar själv bestritt
det berättigade däri, och Hans Forssell har givit honom rätt.
Studiet av svensk lagfarenhet har tidigt hos Järta tänt »den
kärlek för urgammal svensk rätt och frihet, som sedermera följde
honom genom livet». Sin ungdoms jakobinisin bevarade ban så
till vida livet igenom som hans rättsuppfattning alltid förblev
genom ett svalg skild från legitimismen. Åtskilligt av den
åskådning, man kan läsa mellan raderna i hans ironiska skrift från
1799 om sättet att upprätta ocli befästa den urgamla franska
monarkien, går igen i utskottsmemorialet.
Den, som besinnat sig på kontinuiteten i Järtas konstitutionella
tänkande, behöver icke tveka om vilken statsuppfattning, ban
omfattar 1809. Det är den organiska. Men är det då också den, som
utgör förutsättningen för riksfädrens verk?
550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
