- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
556

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fredrik Lagerroth

sorer mellan riksdagarna att på eget initiativ granska
medelförvaltningen stå i strid med en konungen genom RF §§ 58 ocli 59
tillförsäkrad monopolrätt vad beträffar utredningsmaterials
överlämnande till ständerna och slog alarm. En sådan »självkravd»
granskningsrätt förklarades kunna i strid med § 90 leda till att
ständerna klandrade — ordet här tydligen fattat i betydelsen av
yrka upphävande av — särskilda av konungen gjorda utgifter och
läto däri engagerade ämbetsmän umgälla brotten inför plena och
utskott. Därförutan vore en detaljgranskning i strid med vad
regeringsformen förutsatt, då den i § 62 blott förbehållit
ständerna rätten att fastställa huvudtitlarna men lämnat den
närmare fördelningen av därunder upptagna medel åt konungen.
»Inga partiella revisioner, inga små anmärkningar, med ett ord
inga halvmesyrer» verkade vad »ett endast på stora hänseenden
riktat bruk» av ständernas bevillningsrätt förmådde.

Huru har nu Järtas kritik verkat på konstitutionsutskottet, när
det fått grundlagsförslaget återremitterat till sig? Har det böjt
sig inför hans auktoritet? I stort sett icke. Utskottet, som måste
ha erinrat sig, att de av Järta åberopade paragraferna i allt
väsentligt formulerats icke av honom utan av af Håkansson, höll
fast vid statsrevisionen i dess redan planerade omfattning och
underkände därmed Järtas tolkning av RF §§ 58 och 59. I fråga
om § 62 gav det honom så till vida rätt, som statsutskottet i RO
§ 30 mom. 2 i förstone blott förpliktas efterse, huruvida vid
statsmedlens utbetalning huvudtitlarnas slutsummor respekterats, men
vad betyder detta, då i det följande utskottet förpliktas för plena
anmäla varje överskridande av anslag. Att ett sådant
arrangemang skulle kunna komma i strid med § 90 förklaras i själva
lagtexten vara en av oriktig slutledningskonst föranledd farhåga.
T stort sett har konstitutionsutskottet desavouerat sin forne
sekreterare, oeh det har gjort det på grunder, som en förutsättningslös
statsrättslig analys måste godtaga.

I Korsbergerska memorialet, som avhandlar så väl ständernas
statsregleringsrätt som den del av deras kontrollmakt, som
nämnes statsrevision, har Järta fått osökt tillfälle att uttala sig
om huru kontrollmakten i gemen är att uppfatta. »En
ämbetsmans förhållande bör av nationen och dess representanter
bedömas efter det hela av dess riktning och verkningar och icke efter
partiella handlingar, för vilka han endast bör vara styrelsen redo
skyldig.» Det är ock denna princip, han sökt tillämpa i fråga om

556

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free