Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Lagerroth
är ledsamt redan det. Samma förväxling göra dock även moderna
uttolkare sig skyldiga till. Komprometterande för
konstitutionsutskottets forne sekreterare är, att lian för bevisande av sin tes
använder argument, som hans principiella meningsfränder icke
vilja veta av. Varje politices studiosus bör veta, att förbudet i
§ 107 mom. 2 mot indragande i proceduren av konungens beslut
rörande enskilda personers rättigheter icke hindrar
konstitutionsutskottet att för åstadkommande av ändring av
förvaltningspraxis jämlikt mom. 1 för plena tillkännagiva de särskilda fel,
det anser statsrådsledamöter ha gjort sig skyldiga till i sina
rådslag om allmänna mått och steg. Järta, som förväxlar »enskilda
mål» med särskilda mål av allmän natur, vet det icke.
Till det för Håkanssonska förslaget okända
justitieombuds-mannaämbetet finns i Järtas promemoria så till vida en
uppränning, som den sätter i fråga en uppdelning av
justitiekanslersäm-betet efter rationella linjer på så sätt, att en av konungen utsedd
ämbetsman åtalar enskilda personer ocli korporationer i mål
rörande allmän säkerhet och kronans rätt, medan en annan,
utsedd antingen av konungen eller ständerna, vakar över lagarnas
efterlevnad av ämbetsmännen. Det arrangemang, som träffades i
regeringsformen, gick dock som bekant ut på något helt annat.
JK behöll sin gamla ställning men fick vid sin sida en ständernas
ombudsman med samma åtalsrätt vis å vis ämbetsmännen som
den kunglige ombudsmannen var i besittning av. Förgäves skall
man i regeringsformen leta efter en bokstav, som anger en
artskillnad mellan de mål, de var i sin stad ha att beivra. När Järta
1821 som landshövding över Kopparbergs län blev på JO:s
föranstaltande åtalad för försenad indrivning av några
testamentsbe-villningar, liar ban emellertid sin principiella uppfattning av
ständernas kontrollmakt likmätigt förklarat, att JO blott skulle
framträda i stora fall för att föra nationens talan. Smärre
förseelser borde han lämna åt JK att beivra. Det enda, Järta till
förmån för en sådan distinktion kunde åberopa, var vissa
bestämmelser i JO:s instruktion, tillkommen flera månader efter det
regeringsformen förts i hamn. Denna ger själv hemul för ett
motsatt betraktelsesätt. JO liar nämligen tillkommit av misstro till
att de kungliga fiskalerna göra sin tjänst och liar att som en
väktare över väktare sopa rent efter dessa. En paragraf i JO:s
instruktion gav också uttryck för en sådan tankegång. I riktig
insikt om vad som bäst var förenligt med regeringsformen liar en
558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
