Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Hans Järta och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fläns Järta och Sveriges grundlagar
tiker på samma sätt som Tegnér, då han gläder sig, att
»dvärgalåten tystnar mot resen efterhand», eller Geijer, då han ser
knot-tet yra kring Götalejonets man. 1809 års RF är präglad av det
adertonde århundradets krav på exakt begreppsmässigt vetande.
Hos Järta träder däremot det diskursiva tänkandet tillbaka för
det intuitiva, juristen för esteten. Viktigare än vad som kan
»mätas i parm eller vägas vid någon hökaredisk» är för honom —
hans ord leda tankarna på Bergson — »idén» i betydelsen av
»förnuftets och bildningsförmågans föreställningar av det levande,
det innerliga, det organiskt fortlevande i världen, som icke kunna
stängas inom de stela, mekaniskt bestämda formerna av abstrakta
förståndsbegrepp». Sin misstro till juridikens möjligheter att
fånga staten liv har ban kompletterat med sin tilltro till
skaldefantasiens förmåga att hålla det vid makt och utveckla det. »Jag
tror», säger han, »att den estetiska bildningen är nödig för
statsmannen, om han skall vara mera än en maskinist, om han skall
underhålla det statsorganisationens liv, som verkar i de
därför-utan stela formerna.» Och i annat sammanhang talar han om
staten såsom »ett icke mekaniskt, men fritt och skönt konstverk».
Hans Järta är till hela sin läggning och åskådning främmande
för den tankevärld, som manifesterat sig i 1809 års RF. Han kan
icke vara dess skapare. Han var blott sekreterare. Som sådan
måste han med vissa ovan gjorda reservationer lia känt sig som
Pegasus under oket. Av hans formuleringsskicklighet har
utskottet dock säkerligen liaft ett stort gagn. Att exakt angiva huru
mycket av regeringsformens formella förtjänster skola skrivas på
Järtas konto låter sig dock svårligen göra. Först i memorialet
eller åtminstone de första partierna därav är han belt sig själv.
Ingen kan säga, att sekreteraren däri givit ett troget uttryck för
utskottets intentioner. Detta har dock funnit sig i att han tagit
sig litet friare tyglar, fyllt av beundran, som det måste ha blivit,
inför hans glänsande stilkonst.
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
