- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
584

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Moral Sense-filosofien i Sverige. Av Bertil Pfannenstill - Tysk arbetsrätt före och efter 1933. Av Alvar Odholm - Alfred Hueck: Deutsches Arbeitsrecht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Litteratur

förena sin kantianism med Moral Sense-filosofien, eftersom hans
uppmärksamhet var inriktad på den Kant—Schillerska estetiken, där man
lätt kan återfinna Shaftesburys harmoniuppfattning’.

Moral Sense-filosofien har emellertid enligt Segerstedt ej med dessa
filosofer spelat ut sin roll i svensk filosofi. Den har även haft sin
stora betydelse för 1800-talets Sverige. Det räcker att i detta
sammanhang nämna Geijer. Ja, man kan ännu hos Vitalis Norström
spåra detta inflytande i hans känslouppfattning, och i Hägerströms
polemik mot känslan som värde-kunskapsorgan vill Segerstedt se en
sista uppgörelse med den Moral Sense-filosofiska traditionen.

Bertil Pfannenstill.

TYSK ARBETSRÄTT FÖRE OCH EFTER 1933

Ett studium av arbetslivets rättsliga grundvalar är en
nödvändighet för den, som vill bilda sig en fast grundad uppfattning om de
ekonomiska, sociala och även de politiska förhållandena i ett visst
land eller under en viss tidsepok. Det må här endast erinras om hur
en ohämmad liberalistisk rättsuppfattning, enligt vilken
arbetsgivaren hade full frihet att sluta arbetsavtal på de villkor han kunde
genomdriva gentemot varje enskild arbetare, i alla dessa hänseenden
satte sin prägel på tiden närmast efter industrialismens genombrott.
De fruktansvärda konsekvenser detta system medförde ledde till
samhällsingripanden i form av social skyddslagstiftning, och dessa
missförhållanden ha också fått politiska efterverkningar ända in i våra
dagar.

I vår tid är det emellertid i många länder — och så även hos oss —
icke främst den sociala skyddslagstiftningen utan i stället det
moderna organisationsväsendet, som sätter sin prägel på arbetslivet.
Arbetsvillkoren fastställas genom förhandlingar mellan
organisationer av arbetare och arbetsgivare, stundom efter utkämpade
arbets-strider men nästan alltid åtminstone under trycket av de
konsekvenser, som en möjligen uppkommande arbetskonflikt kan få för
parterna. På detta sätt tillkomma kollektivavtalen, som i vårt land
reglera mellan 700,000 och 800,000 arbetstagares förhållanden. Staten
inskränker på detta område principiellt sin verksamhet till att söka
medla mellan parterna, när så är erforderligt. I sista hand är det
emellertid organisationernas egen sak att träffa överenskommelse om
arbetsvillkoren. Staten ingriper icke här med maktspråk.

På samma sätt var i stort sett den tyska arbetsrätten uppbyggd
före nationalsocialisternas makttillträde år 1933. Enligt den tidigare
tyska rätten fanns det emellertid större möjligheter för statliga
ingripanden på detta område än vår rätt erkänner. Om ett
kollektivavtal var gällande för det övervägande antalet arbetare inom ett visst

Hueck, Alfred: Deutsehes Arbeitsreelit, Berlin (Junker und Diinnhaupt
Verlag) 1938.

584

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free