Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Folkskoleinspektörsutnämningen i Tornedalen. Av Torsten Caap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
undervisning i finska, som kungörelsen giver, i så ringa grad
utnyttjats. Befolkningen torde, i allt fall numera, mycket väl känna
till dessa möjligheter. Säkerligen måste man därför söka anledningen
till nämnda förhållanden i befolkningens egen inställning till
språkfrågan. Här ovan har framhållits, hurusom enligt domkapitlets
förmenande en mycket betydande majoritet av befolkningen motsätter
sig varje undervisning på skolstadiet i finska språket. Man torde
emellertid kunna fråga sig’, om icke i samtliga skoldistrikt finnes en
minoritet av befolkningen, som önskar bereda sina barn sådan
undervisning, och om så är fallet, varför undervisning meddelas endast i
ett skoldistrikt. Kanske vågar man utan närmare undersökning utgå
ifrån att en sådan minoritet finnes, åtminstone i flera skoldistrikt.
En icke omöjlig förklaring till att undervisning i allt fall icke
förekommer är den från minoritetshåll framförda uppfattningen, att här
föreligger ett faktiskt förtryck från majoritetens sida. Man vågar av
ekonomiska eller andra skäl icke anmäla sina barn till dylik särskild
undervisning. Det tvång, som här kan tänkas föreligga, utgår
således icke från skolmyndigheternas sida utan från befolkningens
majoritet, I detta sammanhang torde kanske den upplysningen böra.
lämnas, att generellt sett varken majoritetens eller minoritetens
uppfattning i språkfrågan hänför sig till finsk eller svensk härstamning,
ej heller till partipolitisk inställning. Som allmänt omdöme synes
man även kunna göra det uttalandet, att dessa gränsbor äro
utpräglade »nationalister» och detta oavsett om de i språkfrågan äro
»svensksinnade» eller »finsksinnade».
Vilka motiv kunna då anses föreligga för de olika gruppernas
ställningstagande’?
Majoritetens förespråkare framhålla, att man vill bryta den
isolering, i vilken Tornedalens befolkning levat, och växa in i den svenska
kulturgemenskapen (jfr Haparandabladet den 10/io 1938). Härför
fordras, att ali den tid, som möjligen kan ägnas åt undervisningen
i svenska, såväl i folkskolan som i fortsättningsskolan bör
förbehållas detta ämne. Varje inknappning av denna tid anses av ondo, och
skulle tillfälle givas till ytterligare undervisning i svenska, skulle
även detta hälsas med glädje. Därest den möjlighet till frivillig
undervisning i finsk läsning och skrivning utnyttjas, som gives genom
1935 års kungörelse, skall åt dessa ämnen anslås lägst Ve och högst 1it
av undervisningstiden. Denna tid bör emellertid enligt den nu
ifråga-komna meningsriktningen användas för förkovran av de i folkskolan
icke allt för fast grundade kunskaperna i det före skolgångens början
merendels helt främmande svenska språket, Endast på detta sätt kan
den uppväxande ungdomen erhålla en så grundlig undervisning i
svenska språket, att den som annan svensk ungdom kan bliva
delaktig av svensk andlig och materiell kultur.
En annan synpunkt torde, ehuru icke alltid så klart uttalad eller
tänkt, spela en icke obetydlig roll: Man vill icke bli behandlad som
»minoritet». Därför önskar man icke utan motsätter sig den särskilda
lagstiftning, varom här är fråga (jämför ett i annat sammanhang av
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
