Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Om det blir krig. Av Helge Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DET
BLIR KRIG
iVlAN har liknat stormaktsuppgörelsen om Tjeckoslovakien viel
ett pokerspel med revolvern på bordet. Liknelsen haltar, icke
minst därför att om det diplomatiska septemberspelet övergått till
en uppgörelse med vapen, då hade icke blott de primärt agerande
berörts av tumultet utan även sådana stater, för vilka varje tanke
på deltagande i våldsamma hasardspel är främmande. De som
sitta vid det gröna bordet veta i allmänhet vad de vilja och
därför även hur de skola handla i olika situationer, men hur
behandlas och framför allt hur handlar en fullkomligt utomstående som
Sverige, när vapnen börja användas?
Att planera en strategisk offensiv är på det militära området
lättare än att planera ett i stort sett defensivt uppträdande.
Samma synes förhållandet vara på det politiska området i
synnerhet för ett land, som från en utrikespolitiskt odeciderad
mellanställning som utgångspunkt kan pressas in i en militär defensiv.
Det blir för ett sådant land så många obekanta faktorer — så
många »om» — att det kombinerade politiskt-militära problemet
blir ytterligt svårt att lösa. Sverige är ett sådant land.
Även om vi äro böjda för att kringgå problemet om vår
ställning i händelse av ett till utgångsvärdena redan delvis tecknat
europeiskt krig med den förklaringen, att problemets behandling
blott får formen av lösa spekulationer, så ha vi dock ingen annan
väg än spekulationens att följa, därest vi överhuvud taget vilja
söka ledning för ett bedömande av hur vår framtid kan komma
att gestalta sig under ett nytt krig. En sak, som försvårar ett
dylikt bedömande och i varje fall komplicerar uppdragandet av
en enande handlingslinje, äro de skiftande subjektiva
känslostämningar, som råda för eller emot de agerande stormakterna.
Känslotänkandet och -handlandet må vara fria folkmedlemmars
vackraste klenoder, men om man vill sätta sig in i situationer, som
kunna bliva ödesavgörande för statens frihet och ofödda
generationers framtid, då måste stundens känslostämningar vika för ett
kallt och nationellt tänkande och handlande.
610
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
