Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv. Av J. O. Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv
officiella proklamerande utlöst en massa tal och icke obetydligt
ökat konsumtionen av brända och destillerade drycker också i
Finland. Även mycket av positiv betydelse har den uträttat. En
avgörande vändning i Finlands politiska utveckling har
deklarationen av den 5 december 1935 dock ännu icke medfört. På
djupet äro de icke-nordiska krafterna fortfarande i full verksamhet.
I detta ännu helt labila läge har Ålandsfrågan kommit upp.
Från första början har Ålandskonventionen varit så konstruerad,
att dess garantisystem saknat reellt värde. Det må nämnas att
redan i december 1921, när Ålandskonventionen var före i
Finlands riksdag för ratificering, den svenska riksdagsgruppens
ledare, herr Estlander, påyrkade att garantien för Åland skulle
stärkas genom den finländska utrikespolitikens inriktning mot
Sverige. Men det har tidigare varit utsiktslöst att alis tänka på
en förstärkning av garantierna. I Finland har man visserligen
bela tiden varit fullt medveten oin deras bräcklighet, men i Sverige
har detta knappast varit fallet. Det behövdes att på en gång
krigshotet blivit överhängande, N. F:s svaghet uppenbar och den
nordiska vänskapen högljutt proklamerad, för att betingelserna för
de nödvändiga ändringarna av konventionen skulle inträda. Detta
exceptionellt gynnsamma läge måste den finländska regeringen
självfallet utnyttja. Och lika givet var att dess första åtgärd
bestod i en hänvändning till Sveriges regering.
På det militära området har det visat sig att de båda
regeringarna utan svårighet nått enighet. På det nationella möta ännu
svårigheter.
Som självklar förutsättning för de föreslagna modifikationerna
i Ålandsbestämmelserna synes mig böra uppställas att dessa ej i
någon del få äventyra svenskheten på Åland. Blott uttryckliga
garantier formulerade i klara lagstadganden kunna giva
ålänningarna full trygghet. Bland de fordringar, som böra uppställas,
synes mig kravet att de trupper, som förläggas till Åland, skola
ha en klart svensk karaktär vara mest betydelsefullt. Dessa
trupper skola höra hemma antingen på Åland eller i det svenska
Finland. leke endast de åländska värnpliktiga, utan alla trupper
skola kommenderas på svenska; detta är redan nödvändigt ur
synpunkten av samarbetet mellan fastlandstrupperna och
ålänningarna, och alldeles oundgängligt om man opererar med
hypotesen om rikssvenska styrkors uppträdande på Åland i vissa
förutsatta fall. Av stor betydelse är att garantier skapas för befälets
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
