Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv. Av J. O. Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv
rantilagen, som avse jordbesittningens tryggande, ha emellertid
så utformats att de icke motsvara vad som med dem avsetts.
Någon aktuell fara för den åländska jorden föreligger väl ej, men väl
en permanent orsak till bekymmer och missnöje, som utan
svårighet kan avlägsnas.
Det kan icke anses vara oskäligt, om ålänningarna i utbyte
mot att de frivilligt påtaga sig en så tung börda som värnplikten
skulle erhålla gottgörelse i form av sådana förtydliganden i
självstyrelselagen och garantilagen, att konflikterna med
riksmyndigheterna skulle upphöra. Ålänningarna fordra ej mera än vad som
ursprungligen gavs dem, och det är därför ej inkorrekt, om
Sverige, som i Genève 1921 främst arbetade på dessa bestämmelsers
antagande, nu fordrar sådana omformuleringar, som göra slut på
vidare vantolkningar.
Ålänningarnas motstånd mot alla ändringar i Ålands rättsliga
ställning måste man förstå. För ålänningarna har
neutraliseringen och demilitäriseringen, friheten från värnplikt,
självstyrelsen och självförvaltningen, allt tett sig som rättigheter på evig
tid, genom N. F. tilldelade Ålands befolkning av Europas alla
makter. Nära tjugo års inlevelse i känslan av den mest fullständiga
trygghet och därtill en viss isolering såväl från Sverige som från
Finland ha åstadkommit en sinnesstämning, ur vilken
uppvaknandet till våra dagars krassa verklighet varit allt annat än behagligt.
Att de ej omedelbart med förtjusning accepterat mer eller mindre
lösa förslag kan ej förvåna. Och att man ej hyser något större
förtroende till Finlands försäkringar framgår av det jag nyss
nämnde. Hade Finlands regering under årens lopp visat en positiv
inställning till den åländska självstyelsen, hade man behandlat
Finlands svenskar och ålänningarna med generositet och hade man
slutligen förknippat de uppoffringar man i det ändrade
internationella läget fordrade av ålänningarna med kompensationer på
annat håll, så hade jordmånen på Åland för en förändring av
dess ställning varit en alldeles annan än nu. Och när den
finländska regeringen till Ålands landsting lämnade ett förslag i
värnpliktsfrågan, som alis ej motsvarade vad man under hand
talat om i Sverige och Finland, samt ytterligare presterade
oklokheten att tillfoga ett hot, tjänstgöringen i sjöfartsväsendet, så kan
man ej förvåna sig över den åländska mentalitet vilken tog sig
uttryck vid urtima landstingets första sammanträden.
På finlandssvenskt håll reagerade man i allmänhet positivt till
623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
