Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ålandsfrågan i finlandssvenskt perspektiv. Av J. O. Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
./. O. Söder hjelm
1922 ingick en bestämmelse att de kontraherande staterna skulle
ömsesidigt garantera sina minoriteter »alla de rättigheter och
friheter, vilka för dem trygga bevarande och den fria utvecklingen
av deras nationella kulturorganisationer». Efter litet
tidningsskriveri i den finska pressen tillkom i skyndsam ordning en
tilläggsdeklaration, undertecknad liksom själva avtalet av Polens,
Lettlands, Estlands och Finlands ombud, däri det säges »att
artikel V, angående folkminoriteterna, alis icke åsyftar Finland».
Som en kuriositet må även nämnas att av alla främmande
nationer tyskarna, de nordiskt-germanska idealen till trots, mest
målmedvetet använda finska namn, mest ivrigt ansluta sig till finskt
betraktelsesätt och mest fullständigt negligera den svenska
språkgruppen och det svenska språkets existens i Finland.
Så som läget gestaltat sig avgör Ålandsfrågans öde även
Finlands utrikespolitiska orientering. Från finlandssvensk synpunkt
kan man icke annat hoppas än att ett sådant resultat nås, som
öppnar möjligheter till intet mindre än till ett fullföljande av
Sveriges största historiska gärning, österlandets indragande i den
västerländska kulturkretsen.
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
