Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Doktorer och lektorer. Av Krister Hanell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krister Hanell
ning. Funnes inte denna möjlighet, skulle svårigheten för våra
universitet att erhålla kompetenta lärarkrafter i tillräckligt antal
snart nog visa sig; det är nämligen tyvärr så, att för att kunna
leva för filosofien måste man också kunna leva av filosofien. Ett
närliggande exempel ger den juridiska fakulteten. Här finnes
ingen möjlighet att räkna sig högre vetenskaplig utbildning till
godo utanför universiteten; följaktligen råder brist på juridiska
vetenskapsmän. Vi kunna också se på förhållandena i våra
grannländer. I Danmark klagas på inånga håll bittert över bristen på
unga vetenskapsmän, trots de stora fonder som stå till den
danska vetenskapens förfogande. Man vågar helt enkelt inte ta risken
att ägna en rad dyrbara år åt vetenskapligt arbete, därför att man
inte har möjlighet att tillgodogöra sig sin högre utbildning annat
än som professor. Tanken på att införa någonting i stil med den
svenska lektorsinstitutionen är inte heller okänd i Danmark.
De förhållanden, som för närvarande råda här i landet, ha
åstadkommit ett rent personligt samband mellan universitetslärare och
gymnasier, som belysts i den förut ofta citerade motionen med en
rad högst intressanta siffror. I det närmaste var fjärde lektor är
f. d. docent, vilket betyder att det i medeltal vid varje skola
finnes en eller två f. d. docenter, 52 lektorer hade den 1 januari 1937
varit t. f. professorer, och samma datum voro 14 av våra ordinarie
professorer f. d. lektorer. Motionären finner, att dessa siffror
väcka betänksamhet. Är då verkligen detta utbyte mellan
universitet och gymnasium en företeelse som bör försvinna? Är det inte
snarare så, att vi i detta utbyte ha att se en av huvudorsakerna
till den rangställning som lektorskåren och med den gymnasierna
själva intaga inom det svenska kulturlivet överhuvud, sådant det
dess bättre ännu florerar landet runt?
Härmed är naturligtvis ingalunda sagt, att möjligheten för
utomordentligt väl förtjänta adjunkter med endast filosofie
licentiatexamen att bli lektorer bör undanrödjas. Sådana gränsfall ha
funnits och finnas alltjämt. De äro emellertid att betrakta som
gränsfall och för dylika bör man inte stifta regler. Bättre vore
att ge adjunkter som vilja bedriva vetenskapliga studier
möjlighet att få tjänstledighet för detta ändamål.
Själva principen, att för högre läraretjänster vederbörligen
dokumenterade vetenskapliga studier skola vara en nödvändig
kompetensfordran, måste bibehållas. Att avskaffa lektorsinstitutionen
skulle innebära att standarden vid våra gymnasier sänktes, att
634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
