Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den ekonomiska försvarsberedskapen. Av Henrik Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska forsvarsberedskapen
faktiskt föres mitt under djupaste fred, d. v. s. utan att militära
stridskrafter aktivt medverka, men genom propaganda, medvetet
förfalskad upplysningsverksamhet och, kanske viktigast,
näringspolitiska åtgärder, så måste man inse att försvar på alla dessa
områden äro nödvändiga. Att militära stridskrafter betyda mer
än opinionsyttringar, propaganda och näringspolitiska åtgärder
visade Mussolini vid Italiens erövring av Abessinien, men att
näringspolitiken kan betyda mer än de mest lysande militära
framgångar, visades klart ocli tydligt under världskriget.
Ytterligare ett bevis i den senare riktningen får man, om man erinrar
sig, att sanktioner på olja och Suezkanalens stängning under
Abessinienkriget icke kom till stånd, enär Italien hotade att
betrakta sådana aktioner som krigshandlingar.
Såsom målet för svensk utrikespolitik i händelse av ett allmänt
europeiskt krig har nu liksom förut uppställts neutralitetens
bevarande. Det bästa medlet att uppnå detta mål är icke endast att göra
landet till en militär maktfaktor att räkna med, utan även att
utrusta det med möjligheter att neutralisera alla
påtryckningsmedel. Det viktigaste medlet att tvinga en stat till eftergifter
näst efter hotet om militära aktioner är hotet om näringspolitisk
aktion; även propaganda börjar bli ett alltmera effektivt
kampmedel, något som dock här ej kan dryftas. Här nedan skall en
undersökning göras rörande de möjligheter, som en mot oss
fientligt sinnad stat äger att utöva påtryckning på vår utrikespolitik
utan att företaga sig en krigshandling i egentlig mening, i första
hand genom näringspolitiska åtgärder.
För att kunna bedöma möjligheterna för landet att föra en
självständig utrikespolitik med hänsyn här tagen endast till landets
ekonomiska liv fordras kunskaper icke endast om rikets
geopoli-tiska läge utan före allt annat om dess ekonomiska struktur. Till
utgångspunkt för den följande detaljundersökningen kan
lämpligen tagas de få siffror, i och för sig tillräckligt tydliga, som
åberopas i ovannämnda flottutredning. Där framhålles sålunda, att
Sverige till en tredjedel å en fjärdedel av sin ekonomiska
verksamhet är beroende av ett internationellt varubyte. Räknas
nämligen med en nationalinkomst på sex å åtta miljarder kr.,
siffror, som givetvis äro till ytterlighet vaga och osäkra men ändock
på ett något så när tillfredsställande sätt torde ånge de
sannolika proportionerna, så uppgår den totala internationella
handels-omsättningens värde i kronor till omkring fyra miljarder och ex-
637
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
