Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den ekonomiska försvarsberedskapen. Av Henrik Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Åkerlund
porten, alltså de varor som produceras för bytet, till två
miljarder kr.1 Av bela denna handelsomsättning går mellan 97 och 99
procent över sjön, varav i flottutredningen den slutsatsen drages,
att Sverige till struktur och livsbetingelser är ett rent maritimt
rike. Då exporten av varor, som äro oundgängligen nödvändiga
för ett främmande land, är en styrka (på samma gång som ett
faromoment!), därigenom att sådana varor äro lämpliga
bytesobjekt i händelse av krig, så skall i första hand importen av varor
undersökas med hänsyn till om denna införsel är nödvändig för
landets ekonomiska liv. Exporten är livsviktig som bytesobjekt
blott i den mån importen är det, enär behov att exportera endast
föreligger, om import är oavvisligen nödvändig.
Den såväl i krig som fred viktigaste ekonomiska verksamheten
är livsmedelsförsörjningen. Denna fråga har under den allra
senaste tiden varit föremål för en rätt livaktig diskussion, och en
hel del litteratur med senast tillgängliga produktionssiffror
föreligger; läsaren kan hänvisas till professor Myrdals och
amanuensen Langes utredningar i det s. k. näringsbetänkandet samt
tidskriftsartiklar av sekreteraren Palmi i rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap och av byråchefen Ytterborn.2 Här
nedan skall endast det allra nödvändigaste materialet medtagas för
att ge en bild av importens betydelse för livsmedelsförsörjningen.
Under inflytande av den statliga jordbruksregleringen hade
landet under depressionsåren 1932—1935 ett produktionsöverskott av
brödspannmål på omkring ett par hundra tusen ton om året,
vilket delvis dumpades i utlandet, delvis denaturerades och såldes till
foderändamål, vartill också något hundratusental ton förutom
1 De siffror, som här och nedan begagnas, äro de sista tillgängliga, officiella
siffrorna, som äro fullständiga, alltså 1937 års. Gentemot att använda ett typiskt
lågkonjunkturår med dess utomordentligt rika försörjning och höga
levnadsstandard kunna alltid invändningar göras. Men då i första hand för bedömande av
föreliggande problem någotsånär riktiga proportioner, icke de absoluta talen äro
avgörande — sjunker under en lågkonjunktur exporten, så sjunker antagligen
nationalinkomsten som uttryck för produktionsresultatet i ungefär samma mån och
proportionen blir oförändrad, d. v. s. landet ändrar icke därigenom sin på
internationellt varubyte baserade ekonomiska struktur — och i andra hand en sänkt
levnadsstandard under ett krig sannolikt mer än uppväges av de ökade kraven för
krigsmaktens materialförsörjning, vars storlek antagligen kommer att ligga på en
hittills oanad nivå, är det enl. förf:s uppfattning skäligen likgiltigt, om ett
hög-eller lågkonjunkturår eller en serie av år väljes.
2 Angående Ytterborns uppsats se Svensk Tidskrift, årg. 1938, häfte 3.
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
