Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den ekonomiska försvarsberedskapen. Av Henrik Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska forsvarsberedskapen
överskottet användes. För de två senast kända skördeåren 1935—
1937 tar produktion oeh konsumtion ungefär ut varandra, dock att
en del brödspannmål fortfarande går till foderändamål. Att
Sverige är ungefärligen självförsörjande i fråga om brödsäd, finner
emellertid sin förklaring icke i en utökning av arealen, ty denna
har sedan tiden före världskriget icke undergått någon nämnvärd
förändring, utan i en ökad avkastning per arealenhet. De främsta
orsakerna härtill äro att tillskriva växtförädlingen, en rationellare
skötsel av jorden genom ökad användning av konstgödsel samt
övergång från råg- till den mera givande veteodlingen.
Att det icke är möjligt att upprätthålla självförsörjningen med
brödsäd utan tillförsel av konstgödsel på samma areal, liar
veterligen aldrig förnekats. Hur mycket konstgödsel betyder för
produktionsresultatet, måste bli fackmannens sak att avgöra. Det
måste emellertid framhållas, att denna påverkar icke endast
brödsädesproduktionen utan även odlingen av havre, korn, betor
etc. De tre viktigaste slagen av konstgödsel äro kväve, kali och
fosforsyra. Vad först kväve beträffar, finnas tekniskt sett inga
svårigheter för dess framställning, eftersom råvarorna äro till
finnandes överallt. Däremot äro de ekonomiska skälen avgörande.
Landets konsumtion av kväve torde ligga omkring 25,000 ton,
snarare över än under, varav år 1937 19,000 ton importerades, i form
av Chilesalpeter 7,000 ton, kalksalpeter 10,000 ton och kalkkväve
2,000 ton. Dessa siffror avse rent kväve. Värdesiffran var över
16 milj. kr. för denna import. Behovet av kaligödselmedel,
uppgående till 40,000 ton kali, täckes uteslutande genom import, och
värdet därav översteg år 1937 10 milj. kr. Fosforsyran tillföres
jorden i form av superfosfat, thomasfosfat eller benmjöl, varav
den förstnämnda är av absolut utslagsgivande betydelse. Ehuru
en import av 50,000 ton superfosfat till 2,5 milj. kr. förelåg 1937,
framställes huvudparten 250,000 å 300,000 ton inom landet, men
denna produktion är uteslutande baserad på en import av råvaran,
råfosfat, varav 1937 infördes 150,000 ton, tillräckligt för
framställning av omkring 270,000 ton superfosfat. Värdet av råfosfaten
uppgick till 6 milj. kr. 15,000 ton thomasfosfat producerades 1937
vid Domnarvets järnverk, men är liksom benmjöl av relativt
underordnad betydelse. Graden av konstgödselns betydelse för
produktionsresultatet må fackmannen avgöra, men ostridigt är
Sverige för sin självförsörjning av spannmål och rotfrukter beroende
av import av gödselmedel.
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
