- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
656

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Memelfrågan — en orientering. Av Elis Håstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elis Hastad

hundraden levat i förtryck äntligen återvunnit sin nationella frihet
— ej känt sig sinnade att falla till föga för den rikstyska
propagandan. Haagdomstolens majoritet gav också Litauen uttryckligen
rätt att hävda sina suveränitetsintressen mot en hotande separatism.
Såsom påbröd till isoleringen från Polen måste det lilla och fattiga
bondelandet för Memels skull även underkasta sig ett handelskrig
med Tyskland, trots att Tyskland vid den tiden var Litauens största
kund — numera, sedan handelsförbindelserna återupptagits, är
Tyskland som avnämare n:r 2 efter England. Och även om litauerna
i sin defensivkamp ibland togo i hårt, bör det anmärkas att
president Smetona med sitt filosofiskt-humanitära patos ej varit njugg
på nåd och amnesti.

Sedan en fusion av de många tyska och memelländska partierna
skett, förfogar den s. k. enhetslistan enligt 1935 års val över 24 och
litauerna över 5 mandat i lantdagen; även vid 1932 års val voro
litauerna blott fem. Men man bör ej sätta likhetstecken mellan
me-melländarna och tyska separatister. En stor del av memelländarna
bör nog betecknas såsom statstrogna men utpräglade autonomister;
ej ens litauerna i lantdagen röstade f. ö. i somras mot petitionen
om undantagstillståndets upphävande. Det finnes goda skäl att skilja
mellan autonomister och separatister. Ty för något verkligt hot mot
sin kultur kan den tyska befolkningen ej gärna känna sig utsatt.
Trots undantagstillståndet ha demokrati och en mycket vidsträckt
yttrandefrihet rått. Och framför allt har staden Memel ekonomiskt
profiterat av anslutningen till Litauen, hamnstadens naturliga
uppland — under hela 1800-talet stod staden däremot nästan stilla samt
överflyglades helt av Königsberg. En återförening med Tyskland
skulle isolera framförallt staden Memel, vilket en del mera nyktert
och mindre ideologiskt tänkande tyskar väl begripa. Under lugna,
icke upprörda förhållanden torde knappast den allmänna meningen
ens bland det rent tyska folkelementet vara vunnen för skilsmässa.
Däremot finnas otvivelaktigt betydande grupper, särskilt bland de
yngre, som gå och vänta på befriaren. Nationalsocialismen har vid
Litauens reträtt under de sista månaderna legaliserats, och
åtskilligt pekar på att Neumann vill spela Henleins roll på Memels lilla
scen.

Det är ännu icke möjligt att från Stockholms horisont utröna de
bevekelsegrunder, som väglett centralregeringen i Kaunas när den
lättat på tyglarna. Naturligtvis är det en reflex av händelserna i
Österrike och Tjeckoslovakiet. Men åtminstone två faktorer kunna
göra Litauens eftergiftspolitik mycket förklarlig. Dels föreligger
Hitlers utfästelse i Berlintalet, att Sudettyskland vore hans sista
territoriella krav i Europa. Dels har Litauens utrikespolitiska
ställning avsevärt förbättrats, sedan förhållandet till Polen
normaliserats och »Ligan för Vilnas befriande» upplösts: det vill nog stora
kompensationer till för att Polen verkligen skulle vilja tillåta att
Tyskland även ockuperar Njemenmynningen och ytterligare över-

656

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free