- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
685

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Företagarsynpunkter på frågan om samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Av Erik Olson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Företagar synpunkter

lan, att näringslivet skulle stå sig ganska slätt utan statens
åtgärder på olika områden och det hänvisas som exempel till
handelspolitiska åtgärder för exporten och till centralhankens
penningpolitik. I andra fall händer, att företag, som i oförskyllt
trångmål hänvänt sig till statsmakterna för utverkande av skydd
eller stöd i någon form, få vara beredda på sarkasmen, att så
länge allt går bra, vill man ej veta av staten, men när det går
dåligt, skyndar man sig till denna att söka hjälp. Detta visar,
att ett svalg tinnes befäst mellan näringsfolket å ena sidan och
företrädare för vissa ideologiska riktningar å den andra i deras
syn på hela näringskomplexet, och det kan vara på sin plats att
säga några ord på denna punkt.

Varje folkhushåll måste ses som ett stort samarbetskomplex
mellan staten och det produktiva livet. Samarbetet kan vara
lösare eller fastare ända till fullständig statsdirigering, men det
karakteristiska är alltid, att statens intresse av bästa
folkförsörjning ej motverkas av de enskilda företagarnas framgång i
lösandet av sina produktiva uppgifter utan tvärt om. Detta medför
en intressegemenskap, som gjort det till en naturlig sak, att
staten påtagit sig vissa viktiga uppgifter i produktionsprocessen ocli
härav dragit den indirekta nytta, som ett välmående folkhushåll
kan skänka. Det har ej fallit någon in att betrakta de
kostnader, som nedlagts på undervisning för att göra därtill
kvalificerade medborgare rustade att göra insatser, som ytterst komma
samhället till godo, såsom ett offer från statens sida. För denna
uppfattning har funnits så mycket mindre skäl, som kostnaderna
täckts av medel, som i stor utsträckning skattevägen hämtats från
näringslivet. Ävenledes har det befunnits alldeles i sin ordning,
att staten genom särskilda ämbetsverk vårdat sig om
näringarnas intressen och sörjt för våra naturtillgångars utforskande.
Sådana åtgärder ha icke vidtagits såsom resultat av köpslagan med
det däri delaktiga näringslivet, utan det har ansetts vara
uppgifter, som på grund av sin centrala karaktär lämpligen borde
handhavas av staten.

Så länge ett relativt fritt enskilt näringsliv utgör den
väsentliga grunden för vår försörjning, så är dess funktion beroende
av de mångas insatser samlade i flera fall till rationellare större
enheter. Lika naturligt som det är att dessa stundom inordnas
under organisationer för vidgande av överblicken ocli för central
handläggning av vissa för det hela gemensamma uppgifter, faller

685

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free