Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Kyrkomötet 1938. Av Torsten Ysander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkomötet 1938
vart femte år å dag och ort, som Konungen utsätter; Konungen
dock obetaget att mötet oftare sammankalla.»
Denna bestämmelse i kyrkomötesförordningens första paragraf
betyder icke att kyrkomötet har normal femårsintervall mellan
sina ordinarie sessioner. Varje kyrkomöte, som sammankallas, är
ett ordinarie sådant. Och mötet inkallas, så ofta Kungl. Maj:t
finner föreliggande frågor påkalla dess hörande. Detta år hade
Kungl. Maj:t begärt kyrkomötets yttrande över nya
förvaltningsbestämmelser rörande s. k. klockarejord samt över utarbetat
förslag till ny handbok för svenska kyrkan. Därtill kom en rad
mindre frågor, vilka Kungl. Maj:t i sina skrivelser förelagt.
Ovissheten om vilka frågor som måste tilläggas kyrkolags
karaktär, lägger delvis i Kungl. Maj:ts skön, huru mycket som
före-lägges kyrkomötet. Den Stadenerska epoken av kyrkoregemente
röjde en bestämd tendens att till kyrkomötet hänskjuta så
mycket som möjligt, i tydlig avsikt att därmed skapa tradition. Denna
är numera avbruten. Statsrådet Engberg lämnar principiellt åt
kyrkan att själv avgöra sina trosfrågor men tillfrågar icke i
onödan kyrkomötet om förvaltningsärenden. Och dessa kunna
stundom inrymma för det kyrkliga arbetet ömtåliga ocli vitala
organisationsfrågor. Av taktiska och politiska skäl har statsrådet
Engberg också alltmer inaugurerat seden att först höra riksdagen
och, sedan dess beslut redan föreligger, låta kyrkomötet bejaka
eller förkasta. Så länge en kyrkominister med kunnighet och
positivt intresse värnar det kyrkliga arbetets livsbetingelser, är
ingenting att säga om denna parlamentariska metod. Den torde
i flera fall länt kyrkan till godo. Under en mindre positivt
intresserad kyrkoministers egid kunde denna förhandlingsordning
bliva vansklig och ställa kyrkomötets mod till ärligt veto på prov.
Om man nu, trots Svenska Dagbladets pessimism, får räkna
kyrkohandboken till frågor av allmänt intresse, hade kyrkomötet
i övrigt sitt allmänintressanta arbete knutet till en rad vid mötet
väckta motioner. Dit hörde tvenne av biskop Bohlin framburna
förslag om upphävande av den för de nordligaste stiften
gemensamma ansökningsrätten, samt om borttagande av prästval vid de
tillfällen (s. k. tredjegångsti-llsättningar), då Kungl. Maj:t äger
att med fri hänsyn till valutslaget utnämna innehavare till
beställningen. Av viss betydenhet var också biskop Andræs motion
om revision av nu gällande evangeliebok.
Kyrkomötets lekmannarepresentanter visade också stort in-
697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
