Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Gustaf II Adolfs sista kulturskapelse (Dorpatuniversitetet), I. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS
SISTA KULTURSKAPELSE
MINNEN FRÅN ETT BALTISKT
KULTURCENTRUM I DESS TREDJE HISTORISKA GESTALT
Av professor JOHAN BERGMAN, Stockholm
i.
Det gamla universitetet i Dorpat har
genomgått växlande öden: först svenskt,
sedan tyskt under rysk politisk ledning,
har det efter världskriget inträtt i sin
tredje period, som estniskt
nationaluni-versitet, under medverkan av finsk och
svensk vetenskap.
Ester liksom finnar synas ha
invandrat till Östersjötrakterna
öster-ifrån; vad esterna beträffar, torde
bosättningen där ha ägt rum under
århundradena närmast efter Kristi
födelse, möjligen i viss utsträckning något
tidigare. De Aestii, om vilka den
romerske hävdatecknaren Tacitus talar i
sin skrift Germania, voro dock
sannolikt icke de nuvarande esternas förfäder men esterna torde
ha ärvt dessas namn, på samma sätt som t. ex. medeltidens
arabiska morer i nordvästra Afrika ärvde de antika maurernas
namn, därför att de kommo att bebo dessas forna land, eller
nutidens tyska preussare de gamla baltoslaviska preussarnas namn
av samma anledning.
Vid tiden för esternas invandring i landet torde någon väsentlig
skillnad knappt ha förefunnits mellan deras och finnarnas språk,
men genom deras långvariga isolering från varandra på ömse
711
Gustaf II Adolfs staty i en
dunge utanför
universitetshuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
