Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Gustaf II Adolfs sista kulturskapelse (Dorpatuniversitetet), I. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Bergman
sidor om Finska viken har en växande olikhet nppstått, dock icke
större än att den nära frändskapen tydligt röjes. I våra dagar
förstå därför ester och finnar varandra visserligen icke
omedelbart, men det behövs icke många dagars samvaro dem emellan
innan de kunna göra sig väl förstådda sinsemellan. En av de
finska docenter, som vid Dorpatuniversitetets rekonstruktion under
estnisk ledning kallades till professorer i Estland, lärde sig
estniska på en månad och det så bra att han kunde för sin
akademiska undervisning uteslutande bruka estniska språket. För oss
svenskar, liksom för alla folk med indoeuropeiskt språk, äro
däremot de finsk-ugriska språken synnerligen svårlärda. De äro
emellertid ur språkhistorisk synpunkt intressanta med sina många
ålderdomliga drag, såsom accenten på första stavelsen,
ljudtänj-ningen, de många suffixerna, som möjliggöra ej mindre än 14 à 16
kasus o. s. v. Finnarna, esterna och de i Ungern boende
magya-rerna äro den finsk-ugriska folkstammens tre egentliga
kulturfolk. Bulgarerna ha ansetts delvis äga finskt-ugriskt ursprung,
men de spår därav, som kunna röjas av språket, ha till stor del
försvunnit under deras månghundraåriga vistelse i slavisk
omgivning under den äldre medeltiden.
Den nuvarande estniska republikens i storlek andra stad är
Dorpat, av esterna kallad Tartu. Staden påminner något om
Uppsala men är dubbelt så folkrik. Den har en stor slätt runt
om sig och domineras av en gammal historisk ås med imposanta
ruiner. Staden genomflytes också av en flod, större än Fyris;
alléer och parker finner man i stor mängd. Det ståtliga
universitetshuset, som till sin yttre apparition är ett av de vackraste i
Europa, är visserligen efter nutida förhållanden i sitt inre något
ålderdomligt, med tämligen smala korridorer och enkelt utstyrda
lärosalar, som starkt påminna om gamla »Kuggis» i Uppsala,
eller om mindre »Gustavianum», sådana dessa togo sig ut på
1880-talet, men dess yttre är magnifikt: ett i nyantik stil uppfört
palats från 1805.
Universitetet äger för övrigt ett tjugotal andra större och
mindre institutionsbyggnader, observatorium, ej mindre än fem
olika medicinska kliniker, stor botanisk trädgård och ett
välförsett bibliotek. Hela det stora vetenskapskomplexet verkar på ett
starkt och välgörande sätt gammal kultur — och det icke allenast
utvändigt.
712
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
