Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Historieundervisningen och politiken. Av Alice Quensel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alice Quensel
ende på att de fått stå kvar vid historieundervisningen •— man
använder okritiskt termer och föreställningar för ett innehåll,
som de inte alis längre täcka. De ha också ofta visat sig
synnerligen användbara i tendenshistoria. Begreppsutredning är ett av
de moment, som jag särskilt ville framhålla, när det gäller
förbindelsen historia och politik.
Ett annat moment gäller urskiljandet av känslobetoningen
inför vissa problem. Det är ju mänskligt att reagera med känslor,
men ett svårt problem löses aldrig härigenom — det försvåras
oftast. En konstnärinna yttrade nyligen, att det är ej genom
känsla, utan genom tanke, som konst skapas. Politiken får kanske
räknas som konst, stor konst — ett område, där endast ett fåtal
är konstnärer. Insättandet av ett problem i större sammanhang,
såsom i historiska, brukar emellertid vara ett gott medel att även
hos de okonstnärliga väcka eftertanke och reson. Det upplöser
den förenkling, som ofta är orsak till den starka känslobetoningen.
Som ett exempel kan tagas en mycket modern fråga: kvinnan ocli
samhället. Det hör ju till dem, som i sällsynt hög grad blir
bedömt ur känslomotiv. Det är förvånande, hur man förbiser det
historiska sammanhanget och de högst krassa och reella faktorer
som tvingat fram frågan, liur mycket det än predikats över dem:
industriens totala omläggning av hushållningen, som gjorde
hemmen till blott konsumtionscentra från att de varit även
produktionsceller. Man möter ofta den stora missuppfattningen, att
kvinnorna tidigare ej utfört samhällsarbete. Hon var visserligen bara
medelbar medborgare, men som arbetare i samhället motsvarade hon
ju fabrikanterna inom industrien uppifrån ledarna till arbetarna i
våra dagar, åtminstone inom livsmedels- ocli
beklädnadsindustrierna. På detta fält står skarpare än någonstans eljes motsatsen
tekniken kontra romantiken. Förklaringen till de många
sentimentala argumenten ligger naturligtvis i att vi befinna oss i ett
övergångsstadium — som alltid söker romantik överbygga
svårförenliga realiteter. Det är betecknande, att romantiken kring
husligheten icke alis är gammal, den har tvärtom uppstått vid
brytningen. Den ljuva hemkvinnan och den förgrämda
yrkeskvinnan äro två tvillingsystrar, båda döttrar av den romantiska
fantasien.
Det finns andra problem — större till dimensioner, farligare,
mer dramatiska, där både begrepp och känslor tumla i vild och
ödesdiger förvirring.
724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
