Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 15 december 1938 - Den senaste Sovjetrepubliken? (Ostturkestan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bay ens frågor
Osch i Ryska Turkestan (en av utgångspunkterna för handeln på
Sinkiang) före 1932 behövde 12—14 och numera — därigenom att en
rysk bilväg är färdig till gränsposten Irkeschtam — endast 6 dagar.
Sträckan torde ganska snart bli möjlig att trafikera på 2 dagar, när
en väg blivit anlagd även på östturkestanskt område. Trots att
engelsmännen nu anlagt bilvägar ganska högt upp i Himalaja — bl. a.
torde bilvägen till Gilgit snart vara färdig vilken förkortar tiden till
Östturkestan med 15 dagar — så får man utgå från att Östturkestan
nu tack vare kommunikationsmedlens utveckling helt har måst öppna
portarna åt ett bestämt håll — åt Sovjetryssland. Samtidigt har
dörren stängts åt Indien och tills vidare även åt det ursprungliga
moderlandet Kina, där naturförhållandena (öknen Gobi) lägga hinder
i vägen för lätta kommunikationer.
Det är möjligt, att vi häri ha att se orsaken till den engelska
reträtt från Östturkestan, som nu gradvis skett ända från
inbördeskrigets början 1932, en reträtt som dock icke är fullständig så länge
engelska generalkonsulatet i Kashgar fortfarande finnes kvar.
Det gamla Tsarryssland krävde Östturkestans införlivande med
riket av samma skäl, som det krävde områdena i norra Afghanistan
allt intill Hindukusch-kedjan: den etnografiska samhörigheten.
Östturkestan är bebott till 80 % av turkar av samma stam som i Ryska
Turkestan, vilka tala i det närmaste samma språk. Då det gällde
att införliva nytt land med imperiet anlade ofta tsarismen dessa i vår
tid välkända synpunkter, men inget hindrade att senare en kraftig
russifieering ägde rum inom den etnografiska enheten. Sovjetmakten
tog snart upp företrädarnas ideologi, även om den doldes av en mask,
som hette kommunism. Östturkestan var synnerligen önskvärt för de
nya herrarna i Ryssland, inte minst därför att provinsen äger
outnyttjade naturtillgångar. Bomullsodlingen i södra Östturkestan är så
pass betydande att en kraftig export har kunnat äga rum till
Sovjetryssland. För övrigt har ryska generalkonsulatet i Kashgar med råd
ocli dåd bistått de östturkiska bomullsodlarna, då det gällt att höja den
årliga produktionen. När upproret 1932 började, visade det sig också
snart, att Sovjetryssland hade ett finger med i spelet. Det förde den
turkiska nationalismens talan. Visserligen nämndes icke på detta
tidiga stadium en Sovjetrepublik Östturkestan. Detta skulle ha varit
direkt oroande för de synnerligen ortodoxa muhammedanerna i
Östturkestan. Men tankarna pä upprättandet av en självständig
östturkisk stat, såsom den hade funnits på 1870-talet under Jakub Beg,
un-understöddes med råd och dåd. Det sistnämnda betydde en kraftig
export av vapen från Ryska Turkestan till Sinkiang. Från ryskt
håll — även vetenskapligt — började mail tala om den gamla
ujgu-riska kultur, som hade sin glanstid på 700—900-talet och som
blomstrade längs de gamla sidenvägarna, vilka gingo genom Östturkestan.
De nuvarande östturkarna nämndes som dessa högtstående ujgurers
avkomlingar. Att de stodo så lågt kulturellt nu, berodde på att de
hade exploaterats av kineserna. Detta evangelium passade bra för
Östturkestan, ty det kinesiska förtrycket hade känts hårt i landet ocli
746
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
