Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Resning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur mycket längre än i tvistemål kan man då gå för att genom
resning tillfredsställa det från alla synpunkter sett
eftersträvansvärda målet att öka, så långt ske kan, säkerheten för att ingen
oskyldig dömes till straff? Först är att beakta att redan från
principiell synpunkt det knappast kan anses tillrådligt att genom
resning låta en genom lagakraftvunnen dom fälld brottsling
komma i åtnjutande av den lindring som senare tillkommen
mildare strafflagstiftning kan medföra. Han är rättmätigt dömd
enligt vid domen rådande rättsuppfattning sådan denna kommit
tillsynes i lagstiftningen, och att här tillgripa ett i rättssäkerhetens
intresse tillkommit extraordinärt rättsmedel synes fullständigt
opåkallat. Vill man här åstadkomma den av den ändrade
lagstiftningen införda mildringen bör nådeinstitutet tillämpas.
Detsamma gäller förändrad rättstillämpning, såvida icke den tidigare
var uppenbart stridande mot lag, något som i fråga om
allmänneligen godkänd rättstillämpning knappast kan tänkas förekomma.
Men även i de fall där i brottmål principiella betänkligheter
icke kunna anses föreligga mot resning till förmån för den dömde,
är av praktiska skäl återhållsamhet dock oundviklig. Tidigare
har påvisats att ett resningsförfarande utan begränsning är
praktiskt otänkbart. Resning kan icke beviljas enbart därför att
resningssökanden anser att det under rättegången förebragta
bevismaterialet blivit oriktigt bedömt och därför vill ännu en gång
underställa detsamma domstols prövning. Icke ens om
resningssökanden kan göra troligt att en förnyad prövning enbart av det
bevarade bevismaterialet skulle leda till att en sådan
felbedömning finge anses hava ägt rum, kan detta få medföra, att resning
beviljas. Detta kan synas hårt, men motsatsen skulle i praktiken
kunna leda till en sådan ökning av den resningsprövande
instansens redan stora arbetsbörda att situationen bleve ohållbar. För
att pröva frågan om felbedömningens verkan måste nämligen
domstolen i regel på nytt genomgå hela målet. I detta avseende
bliva olägenheterna betydligt minskade om, såsom för närvarande
överallt stadgas, förutsättning för resning även i brottmål är att
omständigheter eller bevis, som ej tidigare förebragts, skola
åberopas till stöd för resningsansökningen. Förefintligheten av
sådana nya skäl kan i regel lätt kontrolleras endast genom ett
studium av resningshandlingarna och, om så erfordras, jämförelse
med vissa punkter i rättegångsmaterialet.
Om således nya skäl anses nödvändiga uppstår frågan: huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
