Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Vad är jämförande språkforskning? Av professor Hjalmar Frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VAD ÄR
JÄMFÖRANDE SPRÅKFORSKNING?
Av professor HJALMAR FRISK, Göteborg
När jag som ämne för denna installationsföreläsning[1] har valt
att besvara frågan vad jämförande språkforskning är, så har jag
därvid uppriktigt talat inte uteslutande letts av en önskan att
upplysa mitt auditorium; jag har också känt ett behov att för
mig själv precisera och avgränsa min egen uppgift. Att den som
står i begrepp att bestiga en lärostol i detta ämne har klargjort
för sig själv vad han vill och vart han syftar, måste betecknas
som både önskvärt och nödvändigt. Svaret på denna fråga är
icke alldeles självklart; det hade i så fall varit överflödigt att
framställa den. Sällan tillförne under sin historia har
språkvetenskapen, dess ställning, mål, metoder, varit föremål för en
livligare meningsbrytning än nu; aldrig har den jämförande
språkforskningen liksom ej heller den historiska språkforskningen
mötts av en sådan likgiltighet och så kritiska blickar på många
håll som nu. Tvivlet på den jämförande språkforskningens
betydelse har å andra sidan mötts av käcka påståenden att all
språkforskning måste vara jämförande. En sådan situation inbjuder
den jämförande språkvetenskapen till självrannsakan, till att
begrunda och klargöra sin ställning närmast inom språkvetenskapen
såsom helhet betraktad, men även sin ställning till de s. k.
filologiska vetenskaperna.
Tre ting äro avgörande för det sätt varpå en vetenskap
bedrives, för dess praktiska verksamhetsområde. Detta bestämmes
nämligen inte uteslutande av vetenskapens egen absoluta
karaktär, av dess ideala mål. Det kan dessutom påverkas av
vetenskapens egna traditioner, sådana som dessa utbildats under inflytande
av dominerande personer och betydelsefulla händelser. En
vetenskap tar också intryck av åskådning och intressen hos den
[1] Installationsföreläsning hållen vid Göteborgs Högskola den 29 oktober 1938. —
Ett par smärre tillsatser och formala ändringar ha vidtagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0028.html
