Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jordbrukets framtidsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukets framtidsproblem
tillverkades i fjol inom landet cirka 58,000 ton margarin och
cirka 80,000 ton mejerismör, varav ungefär 30,000 ton smör
avsattes på exportmarknaderna. Vid sidan av importen av margarinets
råämnen uppvisar endast den inhemska fodermedelsproduktionen
ett större underskott.
Det bekymmersamma i läget inskränker sig emellertid ej
enbart till den aktuella »överproduktionen». Inga tecken tyda på
att jordbrukets tekniska förbättring och därav uppkomna större
avkastningsförmåga under eljest oförändrade omständigheter nått
sin kulmen. Med ali sannolikhet kan det svenska jordbruket snart
tillgodose hela landets livsmedelsbehov — härvid bortses då från
om viss export alltjämt upprätthålles i gengäld mot viss import
— och om ett visst antal år har jordbrukets produktionskapacitet
kanske ökats med 30 à 40 procent. Med hänsyn till
befolkningsutvecklingen kan man endast i begränsad utsträckning vänta sig,
att konsumtionen ökas i samma mån. Då en motsvarande
intensifiering av jordbruket pågår i andra länder och då
befolkningstalen i de stora närliggande importländerna uppenbarligen ej
komma att växa i högre grad, torde konkurrensen om jordbrukets
exportmarknader framdeles ej bli mindre än nu och följaktligen
kunna ej heller priserna väntas bli stort förbättrade. Inom
be-räknelig framtid måste Sveriges jordbruk m. a. o. i främsta
rummet förlita sig till den inhemska marknaden. Det svenska
jordbrukets kapacitet kan — frestas man säga — komma att motsvara
en konsumerande befolkning av den storlek, som skulle vara för
handen, därest en folkavtappning vid emigrationen i slutet av förra
seklet ej framtvingats på grund av vår kapitalfattigdom eller
bristande ekonomiska initiativkraft eller av båda
omständigheterna i förening. Utvecklingen har i vart fall blivit rakt
motsatt den av Malthus förutspådda: ej befolkningens utan
livsmedlens progression har blivit den större.
Tvärtemot denna troliga långtidsutveckling kunde man rent
teoretiskt uppställa industrialiseringen av Sverige såsom det
ekonomiskt förmånligaste. Livsmedel kunna ju nästan överallt —
t. ex. i Östersjöstaterna — köpas till dumpingpriser och i utbyte
mot dessa skulle Sverige kunna avtala om att sälja sina
högkvali-ficerade och dyra industriprodukter. På så sätt skulle svenska
folket enligt tidsandans bud kunna få packa ihop sig i städer och
samhällen, medan det överlämnades åt andra folk att »slava» i
det tunga och smutsiga arbetet på åkrarna. Emellertid kan man
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
