Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Pressen och neutraliteten under världskriget. Av Torvald Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESSEN OCH NEUTRALITETEN
UNDER VÄRLDSKRIGET
Av framlidne envoyén fil. d:r TORVALD HÖJER
Som chef för utrikesdepartementets pressbyrå höll den
hösten 1937 bortgångne envoyén Torvald Höjer i
Publicistklubben den 25 sept. 1914 ett föredrag om pressens hållning
och ansvar under världskriget. Detta föredrag, som då ej
publicerades, men som nu ställts till vårt förfogande, har
ej blott ett historiskt intresse utan även sin aktuella
tilllämplighet i det nuvarande allvarliga världsläget. Ur
detsamma ha här blott några i sak betydelselösa
apostroferingar av auditoriet uteslutits. Svensk Tidskrift vill
så mycket hellre återge detta föredrag, som den framlidne
diplomaten under tidigare år tillhörde tidskriftens
dåvarande högst skattade medarbetare.
Den stränga neutralitetspolitik, som regeringen gjort till sin,
behöver icke blott stödet av en enhällig anslutning från riksdagens
sida. Den behöver ock stödjas av ett neutralt uppträdande från
allmänhetens och tidningarnas sida. Ocli med den betydelse
pressen äger inom det moderna samhällslivet, blir dess hållning under
en konflikt sådan som den pågående en faktor av den mest
genomgripande betydelse. Det må visserligen vara riktigt, som en
tidning påpekat, att rättsligt sett en neutral stat, helst en stat med
så grundmurad tryckfrihet som vår, icke häftar i ansvar för
enskilda tidningsorgans uttalanden. Men det är också lika säkert,
att politiskt sett vissa uttalanden från allmänhetens eller
tidningarnas sida kunna försvåra eller rent av kompromettera
neutralitetspolitiken ocli så i större eller mindre utsträckning göra
om intet de fördelar densamma i det ena eller andra avseendet
erbjuder oss. Det är nogsamt bekant, att under det fransk-tyska
kriget den svenska allmänna opinionens utsvävningar i
förhållandet till Tyskland åstadkom en »Versclinupfung», som det
kostade åratal av ihärdigt och tålmodigt arbete att avlägsna.
Jag kan citera uttalanden av en med svensk-ryska förhållanden
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
