Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Svensk prosadiktning 1938. Av Elof Ehnmark - Elin Wägner: Hemlighetsfull - Gustaf Hellström: Det var en tjusande idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
Både människokunskap och socialt intresse förenas i Elin Wagners
Hemlighetsfull, en fortsättning på hennes Gen om skådad.
I den föregående volymen genomskådades Agnes Stenås’ falska
position som borgmästarfru. Världen kunde döma henne. Men ingen
kunde ana, vilka hemlighetsfulla krafter, som till slut skulle lösgöras
inom henne, när hon tvingas inse, att hennes mest instinktiva och
ursprungliga känsla, kärleken till en man, aldrig kan få utlopp och
levandegöra henne. För att hävda sitt människovärde drivs lion att
dämma upp förbindelsen mellan sitt instinktiva och sitt reflekterande
,jag. Först så småningom vinner lion sin seger. Det är, när hon når
fram till vad Elin Wägner en gång kallat »den befriade kärleken»,
d. v. s. när hon finner möjlighet att helt ge sig hän och kan sätta in
hela sin personlighet i striden för nya ideal, vilka bli identiska med
förf:s egna, kvinnosaken och fredssaken. I denna psykologiska
utvecklingshistoria flätas skildringar in av det sociala läget under
krigs- och efterkrigsåren. Agnes Stenås får sin särskilda sociala
inriktning av ingen mindre än Ellen Key, som porträtteras med en
överdådig humör, på en gång avslöjande realistiskt och
förståelse-fullt sympatiskt. Från Ellen Key går Agnes väg till de många och
intrigerande kongressernas Schweiz och via Ruhrockupationens
Tyskland tillbaka till den skenbara idyllens Sverige. Det är för henne
en sorts Damaskusvandring, som leder henne fram till klarhet och
gör henne mogen att ta upp den strid, som gäller hennes ocli Elin
Wägners drömda samhällsideal, matriarkatets tusenårsrike.
»Genomskådad» rymmer mer av samtidsdebatt och socialt reportage än av
skapande dikt, men den är fylld av det Wägnerska temperamentet,
den är stridbar och ironisk, präglad både av intelligent skepsis och
idealistisk tro och kryddad av det hälsosamma attiska salt, som aldrig
saknas hos denna kvicka och kloka författarinna.
Jämte det sociala inslaget finns åtskilligt självbiografiskt stoff i
Elin Wägners roman. Ännu tydligare förenas dessa ingredienser i
Gustaf Hellströms Det var en tjusande idyll, säsongens
mest uppmärksammade svenska roman. Hellström fortsätter här sin
krönika 0111 Stellan Petreus och skildrar dennes enda Stockholmsår.
Det är 1907, ett år då två skeden avlösa varandra. Den Oscariska eran
går i graven och nya samhällsfrågor börja allt ivrigare pocka på
allmänhetens intresse och myndigheternas tillsyn. Vidare beteckna
Levertins död och Bergsonismens svenska import, att 90-talet äntligen
fått dödsstöten. Det är detta och åtskilligt annat som Stellan Petreus
får uppleva i Hotel Rydbergs och Kungsträdgårdspromenadernas
idylliska Stockholm. När han beslutar sig för att ge borgerligheten
på båten och etablera sig som fri författare, lär han sig se tillvaron
på ett nytt sätt. Han får själv svälta och även blicka in i andras
sociala elände, och han tvingas sätta sig in i pantlånesökarens
säregna livsfilosofi, vars elementa Hellström på ett rent praktfullt sätt
ger en liten propedevtisk framställning av. När Stellan Petreus till
slut får anställning som utlandskorrespondent och lämnar Sverige,
är han rustad på ett annat sätt, än han kunnat ana. Hans öde är
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
