- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
147

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 26 febr. 1939 - Folk som växa — och dö ut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagens frågor

befolkningskommissionen gjort — att vår nation kommer att gå
under, 0111 icke familjerna bli större än de nu i genomsnitt äro. Målet
måste bli, »att placera familjen där den ur alla synpunkter borde
vara, i det samhälleliga synfältets medelpunkt och att bringa alla
andra institutioner i de rätta förhållandena till den». Vill man
bedriva en sådan befolkningspolitik, kan det också vara skäl att erinra
sig Saunders’ sats: »Det förefaller nästan som om alla konstgrepp,
som stå till sensatioiisjournalisternas och den kommersialiserade
litteraturens förfogande, hade använts för att understryka varje
synpunkt på äktenskapet utom de förpliktelser, det ålägger, och de
möjligheter till självdisciplin, som det erbjuder.»

Befolkningskrisens lösning förutsätter med andra ord en revolution
i tänkesätten, en seger for tillvarons livsbefrämjande krafter över de
negativa och disharmoniska tendenserna. Men är den västerländska
kulturen mäktig en förnyelse eller kommer alltjämt maskinålderns
människa att gå på jakt efter chimärer"?

Befolkningskommissionen har i sitt slutbetänkande (sid. 155 och
följande) framhållit, att »det svenska folket måste vakna till insikt
om tidslägets utomordentliga allvar» och om sitt tunga ansvar. Men
pä annat ställe (sid. 120—121) varnar kommissionen för att i
diskussionen införa sådana talesätt som samhällelig »plikt» mot staten eller
om »statsnyttan». Sådana talesätt skulle alltför mycket påminna om
diktaturstaternas befolkningspolitiska propaganda, vilken icke skulle
ha några utsikter att vinna resonans i vårt fria land. I stället borde
befolkningsfrågan betraktas ur synpunkten av den egna
karaktärsutvecklingen och »människans naturliga och sunda instinkter». Utan
att vilja bestrida värdet av att befolkningsproblemet inordnas under
den individuella lyckomoralen, blir man emellertid förvånad över att
kommissionen så tvärt avvisat uppfattningen att
befolkningsproblemet involverar ett samhälleligt pliktausvar för varje generation, allra
helst för den nuvarande. Det ansvaret finns hos oss i imperativ form,
så länge befolkningsutvecklingen är så skrämmande som nu är fallet,
och det finnes alldeles oberoende av om andra, för kommissionens
majoritet kanske mindre sympatiska länder för sina medborgare
predika samma ansvar; man skulle kunna gå ett steg längre och
t. o. m. påstå, att vår »plikt» mot framtiden blir desto större, ju mer
samma plikt blir levande i närbelägna, expansiva länders
folkmedvetande. Dessutom undrar mail, om ej kommissionen felbedömt det
psykologiska underlaget för en mer positiv befolkningsutveckling i
Sverige. Den nuvarande generationen låter kanske inte övertyga sig
om den individualistiska lycko- och familjemoralens postulat; i varje
fall har den ej hittills i handling visat tecken på en sådan övertygelse.
Den nuvarande generationen har däremot i försvarsfrågan visat sig
ha stor förståelse för samhällelig plikt och patriotiskt ansvar.
Varför kan man ej blanda in några nypor samhällsplikt även i
befolkningsfrågan? Ingen kan ju förneka förefintligheten av en sådan
plikt.

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free