- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
159

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kan historismen övervinnas? Av J. A. Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kan historismen övervinnas?

jämföra tid ocli tid, släktled och släktled, folk och folk, kyrka och
kyrka, filosofi och filosofi, män och män, Möller i Heidelberg och
Meyer i Jena. —

Att man icke ens då det gäller kristendom och kristen moral
kan komma upp ur historien och in i en övervärldslig och
supra-natural och absolut ohistorisk och oföränderlig värld, det hava
både vetenskap och teologi och kyrkosamfund av mindre sekterisk
och mera universell läggning öppet erkänt. Det går icke att på
den äldre ortodoxiens sätt hävda en överhistorisk »särskild
uppenbarelse» som icke skulle hava något gemensamt med det andliga
livets historiska lagar och gestaltningar.

Men vid allt detta gäller det nu också en enda oundgänglig sak,
som ensam gör att man kan övervinna historismen ocli dess
relativistiska konsekvenser. Det är, för att uttrycka det abrupt: att
hava en ståndpunkt själv.

Människan är insatt i historien, icke för historiens eller
vetenskapens eller de tyska professorernas eller de akademiska
avhandlingarnas skull och icke för att skriva eller föreläsa historia, utan
för att själv leva i historien och fortsätta historiens liv.

Men detta innebär att den kritik som övas alltid utgår från ett
bestämt nu, en historiskt fixerad position. Ocli ifrån ett jag. Ty
ett jag, ett bedömande subjekt, en individ, ett verkligt individuellt
människoliv kan icke vara till utan som ett bestämt jag eller ett
du eller ett han och ett hon. Men därvid är det också en historiens
lärdom, som åtminstone en del av oss har efter förmåga predikat
under femtio år: detta gäller icke individuella isolerade jag, som
i denna sin isolering och absolutisering endast äro ett slags
diktade »väsen» utan tillvaro. Utan det gäller också verkliga
samfund, och samfund verkliga i detta nu. Ett folk lever och måste
leva såsom detta folk, t. ex. Sveriges folk o. s. v., i detta historiska
nu, om det överhuvud vill leva. En kyrka lever och måste leva
såsom denna kyrka, t. ex. Sveriges kyrka, i detta historiska nu,
om hon vill leva.

Vad innebär nu detta? Det betyder att liär föreligger en
nödvändighet att taga risken av ett val, av ett avgörande personligt
och samhälleligt val. Ocli detta val måste vara av livsavgörande
fasthet ocli viljedanad konsekvens och äga en för individ och
samfund absolut förbindande giltighet. Det måste vara ett ideal, om
man nu skall bruka detta så ofta ogillade ord. Det måste vara

159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free