190 (Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Diktsamlingar 1938. Av Karl Gustaf Hildebrand - Bertil Malmberg: Sångerna om samvetet och ödet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan i orden om synd och nåd. Från den förnäma tankebrottningen
måste människan pressas ned till de trista konflikterna i sitt
vardagsliv. Formler och dräkter falla undan. Hjälplöshet avslöjas. På
ett ärelöst plan, stammande och gripen, måste människan möta Gud.
Några sällsynt genomlevda strofer om diktarkallet och dess
försåtliga art spegla den sista raffinerade frestelsens fall. Befrielsens jubel
kommer mera trevande till tals, med uppenbar rädsla för överord
men med äkthet bakom.

Malmbergs diktsamling är ett sällsynt gripande personligt
vittnesbörd, som utan tvivel kan hjälpa också andra människor i deras nöd.
Är den i och för sig också väsentlig som dikt? Frågan ter sig nästan
blasfemisk, men den måste ställas. Och här är svaret ovissare. Många
stycken ha utan tvivel den verkliga diktens karaktär. Samlingens
inledande strofer äro med sin svarta ödesmagi präglade av en
beundransvärt kraft. Några av de mycket enkla bekännelserna i den
grupp, som kallas »Vägen» äro också oförgätliga: några förtvivlans
ord om främlingskapet mellan man och hustru, några rader om
själens spöklika ensamhet, ett par dagboksblad om det kristna livets
vånda, en bekännelse som denna:

Jag beder ej om en blödande ros,
ej om helig extas,
ej om en tro, så stark som granit
och så genomskinlig som glas.

Icke om känslor av okänd prakt
men ett nytt förhållningssätt.
För mig är det mycket nog, om jag får
Guds hjälp att handla rätt.

Här ha form och innehåll blivit till ett. Annat i Malmbergs
diktsamling har icke på samma sätt mognat till dikt. Det förlyfter sig,
blir torrt och abstrakt. Man kan peka på olika förklaringsgrunder
till den saken. En av dem är kanske den, att bibelns obarmhärtiga
realism icke fått sätta sin prägel på Malmbergs kristna bildvärld.
Man söker hos honom nästan alldeles förgäves efter bibliska uttryck
och tonfall, och i kristen dikt blir detta ungefär som om en gren vill
avskilja sig från stammen och leva på egen hand. Men viktigast är
utan tvivel att Malmbergs lyriska stil ännu till väsentliga delar är
oförändrad av det nya. Han älskar alltjämt, om också med något
större återhållsamhet, en gravitetiskt framskridande vers med
ceremoniös värdighet och klädd i de högtidliga praktordens rustning.
Denna form är väl i svensk vers brukbar bara som magisk form, med
ackompanjemang av dova trolltrummor; i denna samling kommer
den till sin rätt bara i inledningsstroferna. I andra sammanhang
får den lätt något rostigt och antikverat över sig, som man kunde
iakttaga redan i utkanterna av »Dikter vid gränsen». För vanlig
tankedikt är den för stel, ur stånd att fånga tankens egen
hemlighetsfulla och blixtlika rörelse, skildra tanken som levande. Bragt i

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1939/0196.html

		Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 / 190 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|