Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 26 mars 1939 - Finansiell försvarsberedskap. av R. S—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
läget och den nuvarande friheten för valutahandeln och
kapitalrörelserna komme att vid krig eller krigsfara eller redan blott vid en
krisartad tillspetsning på penningmarknaden inom vissa för Sverige
betydelsefulla länder allvarligt äventyra de inhemska
stabiliseringssträvandena och dessutom medföra andra avsevärda olägenheter.
I främsta rummet nämnes därvid faran för en avsevärd inhemsk
prisstegring. En annan omständighet, som enligt promemorian är
ägnad att försvåra ett fasthållande vid målet för den svenska
penningpolitiken, är de kapitalrörelser från eller till utlandet, som kunna
väntas uppkomma såsom en följd av rubbningarna på den
internationella kapital- och valutamarknaden. För att bemästra dylika
situationer erfordras enligt promemorian en ökad befogenhet för
riksbanken att öva kontroll på valutahandeln och kapitalrörelserna. I
lagförslaget föreslås därför åtgärder, vilka för extrema fall
innebära en total reglering av valutahandeln och en praktiskt taget
fullständig kontroll av betalningsförhållandena med utlandet ävensom
ett bemyndigande för konungen att förordna om inlösen av utländska
betalningsmedel, utländska fordringar och utländska värdepapper.
Förslaget är sålunda till sin syftning synnerligen vittgående. En
valutareglering skulle kunna ifrågakomma såsom motåtgärd icke
blott mot en kapitalflykt från Sverige utan även mot ett
kapitalinflöde till vårt land, icke blott mot en baissespekulation i svenska
kronor utan även mot en spekulation i en höjning av kronans värde;
ingreppen skulle kunna företagas icke blott vid krig eller krigsfara
utan redan vid den situation, som på ett tämligen obestämt sätt
karakteriseras såsom svår penningkris. De hörda myndigheterna oeh
organisationerna ha ock allmänt motsatt sig lagens tillämpning i
sistnämnda läge. Från näringslivets håll har därjämte hävdats, att lagen
överhuvud taget icke vore behövlig såsom korrektiv mot en
kapitalflykt till vårt land respektive en spekulation i svenska kronor. En
tillströmning av flyktkapital under ett europeiskt krig har ansetts
väsentligen kunna komma att härröra från sådana europeiska stater,
vilka jämte Sverige förblivit neutrala, d. v. s. enligt vad
erfarenheterna från tidigare tillfällen ge vid handen, främst från våra
nordiska grannar. Därigenom åstadkomna rubbningar i de monetära
förhållandena ha dock ansetts kunna övervinnas genom ett utvidgat
nordiskt samarbete. Den extraordinära inströmningen av främmande
betalningsmedel, som skulle kunna tänkas komma till stånd utan
samband med krig, har man inom näringslivet ansett kunna mötas
med mindre långtgående åtgärder än en valutareglering; denna
uppfattning vinner ock stöd av vad riksbanksfullmäktige yttrat i ärendet.
Frågan om nödvändigheten av en valutareglering såsom
försvarspolitiskt instrument tarvar otvivelaktigt ytterligare belysning.
Förslaget gör nämligen icke önskvärd åtskillnad mellan de olikartade
situationer, som kunna beräknas uppstå, och de med hänsyn därtill
olikartade behoven av beredskapsåtgärder. Tillräckliga förråd av
guld och valutor bilda i vissa situationer de två grundpelarna för
den yttre krigsfinansieringen. Detta gäller oinskränkt i fall av en
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
